Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Vreden biter bra

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-04-05

Mario Grut ser Slagen gul och blå på Teater Tribunalen

Richard Turpin och Frida Röhl i "Slagen gul och blå".

Väl förberedd sätter Tribunalen efter sitt senaste byte. Det stora glupande mediala bytet. Så här målas bakgrunden:

”Nånstans i verkligheten bakom löpsedlarna bor människor vars berättelse antingen osynliggörs eller pornograferas till tårdrypande såpaunderhållning. Gamla Sverige har sålts ut till högstbjudande och brutaliteten har blivit märkbar till och med i äldrevården.”

I glappet mellan det verkliga och en köpt nyhetsförmedling ”gror det egentliga hotet mot demokratin”.

Det är alltså pressen i detta sköna nya Sverige som jagas. Det sker i en surrealistisk historia om journalisterna Arina ( Röhl) och Terjus ( Turpin) som ”jobbar med” en gruppvåldtäkt och söker upp systern till en av förövarna för att vrida ut än mer snyft ur hennes version av historien.

Trotsiga Rabia ( Melani) vill dock nåt annat och hemskare. Vad ska inte sägas här. Men både Arina och Terjus kommer med tiden att störtas genom samhällets sällsammare skuggsidor (av kannibalism och koprofagi) rakt ut i glittrande intet.

Murvlarna får sitt och grund kan kanske läggas för att ljus åter ska tändas i mörka land och ny vind blåsa. Slutar den vreda satiren så lyckligt är väl frågan om. Men en sak är säker. Vreden biter bra. Den gör det i en expressionistiskt svartvit dekor ( Kassius) och med suveränt spel av alla inblandade.

Turpin: tydlig och tveklös i sin cyniska journalistroll. Röhl: mjukt kråmande på förförelsens nivåer. Melani: orientaliskt färggrann i spelet.

En vällustig oreda av stilar härskar också i uppsättningens garderob ( Kereklidou).

Författaren bakom allt detta är för mig okänd ( Azadi Reich låter som en djärv blandning av muslimskt utanförskap och marxistisk psykoanalys). Men hans framtid bör vara säker som häcklare (och nån gång mer analytisk kritiker?) av ett kantrande Sverige.

Hans mångbottnade text och regins engagemang ( Dahl) ger en afton i den mångtydigt poetiska och skärpt sammansatta satirens tecken.

En minnesvärd afton.

Teater

SLAGEN GUL OCH BLÅ

Mario Grut