SHAKESPEARE - QUEER MEN INTE HÄR

helskärm

nnFör tio år sedan invigdes Träteatern i Järvsö med En midsommarnattsdröm. Regissör var den dåvarande teaterchefen Peter Oskarson, som i vintras tvingades avgå från den chefstjänst han med avbrott haft sedan åttiotalet. Nu sköter gamla trotjänare ruljansen. Men arvet från Oskarson ska hållas levande, lovar dramaturgen Inger Zielfelt i sin roll som konstnärlig ledare.

Intrycket man får är en teater som tassar försiktigt. Ensemblen inleder Trettondagsafton med ett mera fartfyllt än proffsigt potpurri av konster hämtade ur Pekingoperans repertoar, komplett med vajande solfjädrar, snurrande käppar och böljande skynken. Den svenska folkmusiken finns också på plats med Görgen Antonsson på virtuos fiol assisterad av sångerskan Johanna Bölja Hertzberg.

Ett sätt att förvalta "arvet efter Oskarson" vore att välja en konstnärligt profilerad, ja även dominant regissör. Den engelske Graham Christopher tycks inte vara någotdera. Mest känd som pedagog hyllar han en trohet mot texten som i fallet Shakespeare riskerar att bli rätt fiktiv. I så fall ska alla kvinnoroller spelas av män, ju!

nnTrettondagsafton är Shakespeares kanske främsta lek med könets allehanda komplikationer, med ett ursprung där en man som spelar kvinna klär ut sig till en kvinna som förklär sig till en man. Och såväl män som kvinnor förälskar sig i män som alltså visar sig vara kvinnor.

Tala om queer! Komplikationer av det här slaget märks inte på Träteatern. Där krockar en akademisk syn på den elisabetanska teatern som möjlig att reproducera med ekon av det teatrala och folkloristiska arvet från epoken Oskarson. Slutresultatet präglas av välvilja hellre än konstnärlig bärkraft.

nnIcke oväntat är det skådespelarna som står för utdelningen. Malvolio är Shakespeares främsta trotjänare i komedifacket. Mats Jäderlund ger med den äran världsdramatikens gulaste strumpor ett ansikte och komiken ett djup. Hans flört med Anna Anderssons bits-ka Olivia är snudd på rörande. Att i en lång scen gömma den här komikern i en fängelsehåla under scengolvet är inget mindre än regimässigt tjänstefel!

nnHans främsta medtävlare är Peter Perskis förtjusande baron Blek af Nosen och Peter Erikssons fräckt auktoritära fyllo Tobias Rap. Martin Paretos Narr sjunger som en ung gud och Mirja Turestedts känsliga Curio lyckas ge en gnutta liv åt Magnus Lindbergs trä-

iga Orsino.

Och publiken är nöjd. Och vackert är det hela tiden. Genom vidöppna dörrar släpps sommarkvällen in och får Träteaterns mättade färger att glöda.

Teater

Tove Ellefsen Lysander