Klass ett om klass
Publicerad 2014-05-09
Studenter gör teater om valspektakel med Teater Tribunalen
I höstas startade Långholmens folkhögskola i Stockholm en utbildning i samarbete med Teater Tribunalen. Politisk scenkonst heter kursen och Tribunalens festival denna vår, som inleddes i går och pågår till nästkommande söndag, är lagd i avgångsklassens händer. Tribunalens arbete med att göra teater som sätter politik från vänster i första rummet, har satt avtryck i åtminstone det stockholmska teaterlandskapet.
När nu första årskursen visar upp några projekt, en del ännu i ett slags process, andra mer undersökande, så säger det lika mycket om Tribunalens estetik, som om möjligheten att skapa en tradition av teaterformen. Mot bakgrund av estetiken så handlar det mer om uttryck, än konventionell scenbegåvning, hos de arton studenterna.
Valspektaklet, framförd och koncipierad av hela avgångsklassen, sätter tonen. Här driver och överdriver man retoriken och metoderna kring valet till EU, riksdagen, kommunen, ja, valfriheten som begrepp. Utgångspunkten är ett nej till individualismen, en rad mer eller mindre utopiska vänsterförslag ropas fram, skrivs på lappar och skämtas om. Bäst är kanske den lilla gruppterapisession där sex själar med valångest håller varandra i hand och försöker peppa sig själva och varandra. Fem pratar medan den sjätte förgäves räcker upp handen för att försöka säga något. Så enkelt kan man gestalta ett ideals brister.
Men kanske skulle man ha hållit igen på valfriheten och valt bort en eller annan scen. Alla ville väl säga sitt, trots den påstådda anti-individualismen. Samma sak gäller nog också Honey Boo Boo is my greatest love and who the fuck are we? - en show om den amerikanska, sexåriga skönhetsdrottningen Alana ”Honey Boo Boo” Thomson, hemmahörande i en arbetarklassfamilj och huvudperson i en omdiskuterad realityshow. Men paralleller till svenska Gynning/Rosing diskuteras klass, feminitet och smak i en plastrosa föreställning som har många goda idéer, men inre riktigt lyckas omsätta den till det slags politiska teater som ändå är syftet. Men tribunalentraditionen går vidare.
