Magdalena Anderssons skräck kan bli verklighet
EU bör ta lån för att bygga upp Ukraina
Det börjar med små saker, på platser som ingen bryr sig om. Svenskarna ligger inte sömnlösa när EU-kommissionens budgetförordning skjuts upp ännu en gång. De tar inte anteckningar när byråkraterna håller tal. De hör inte tisslet och tasslet i Bryssel.
Just därför riskerar de att få en chock.
För två år sedan, när pandemin var som värst, gjorde EU:s medlemsländer något de aldrig gjort förut. Politikerna hade lärt sig en läxa efter den strama och misslyckade hanteringen av Eurokrisen. De lånade ofattbara summor tillsammans för att kunna investera och komma på fötterna igen efter pandemin.
Den svenska regeringen stretade emot så in i helvete. De var rädda för att Återhämtningsfonden skulle etablera en dålig vana. Har EU väl kommit igång med att låna pengar gemensamt, kommer de inte kunna sluta, löd resonemanget.
Kanske hade de rätt.
Det finns tecken som tyder på att EU-kommissionen kommer föreslå gemensam upplåning för att hantera kriget i Ukraina. En ny fond. Genom bidrag och generösa lån kan man då stötta Ukraina direkt och finansiera flyktingmottagandet i EU. Pengarna skulle också kunna användas till att mildra effekterna av Putinpriser.
Det är precis det som behövs just nu. Hela EU måste ta ansvar för att hjälpa Ukraina. För det krävs riktiga resurser. EU måste ge Ukraina allt de behöver för att försvara sig mot Ryssland och bygga upp landet igen efter kriget. Vi har råd.
Mycket tyder på att en sådan fond kan bli verklighet. Tre saker sticker ut särskilt.
När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll tal häromveckan var importstoppet för rysk olja det som skapade rubriker. Men precis efter det nämnde hon ett eventuellt ”investeringspaket” som var på gång. Det är ett riktigt EU-ord – det skulle kunna betyda lite vad som helst. Till exempel en gemensam upplåning till en Ukrainafond.
EU-kommissionen skulle ha presenterat en ny budgetförordning första kvartalet i år. Det har de fortfarande inte gjort. Min gissning är att man förbereder en Ukrainafond och vill åtgärda de konstitutionella tveksamheter som omgärdade den förra upplåningen. Reglerna måste ändras så att parlamentet har makt att stoppa en fond, precis som de kan stoppa budgeten.
Sist men inte minst ryktas det att EU-kommissionen börjar få slut på pengar. Högt uppsatta företrädare ska ha sagt på ett privat möte att alla marginaler i långtidsbudgeten ätits upp av kriget i Ukraina – runt 2024 kommer det inte finnas utrymme för några oförutsedda utgifter.
Var för sig är det småsaker. Men tillsammans kan de betyda något. Magdalena Anderssons stora skräck kan bli verklighet.
Man kan alltid hoppas.