Glittret i Ebba Buschs ögon - var det skam?
Engagemanget för de äldre skaver
I söndags satt jag som alla poliskt intresserade och lyssnade av partiledardebatten i SVT. Det intressantaste var duellen mellan Ebba Busch och Nyamko Sabuni. Ebba Busch har kritiserats i media för sina husaffärer och sitt festande med influencers. Hon kände sig naturligtvis pressad. Det märktes inte. Hon ångade på med all negativ energi riktad mot Stefan Löfven.
Så kom duellen med Nyamko Sabuni. Ebba Busch öppnade i sin vanliga väckelsekristna ton, om sin mormor Gunhild som drabbats av ålderism i hemtjänsten och hur hon själv sedan ägnat ”nästan 15 år av politiskt arbete för Sveriges äldre” som hon sa.
Men precis när hon håller denna appell över sin egen förträffliga moral, vars avsikt var att släta över alla spontandanser och Säpo-skjutsningar. Ja precis då i crescendot, då glimmar det faktiskt till ett litet ögonblick i hennes öga.
Jag tror det var vad man förr kallade skam.
Jag tror också det var i stort sett det enda som inte var inövat den kvällen.
Konflikter stjäl tid från de äldre
Kanske var det så att även en svensk kristdemokrat, fostrad i Livets Ords hårda friskola, kände skam för att så hårt använda sin mormor för att tvätta sin byk. Kände hon hur orden skavde i och med bråket med 81-årige Esbjörn vars hus hon vill ha? Kanske är det inte så att hon använt hela sitt politiska engagemang i tjänst för Sveriges äldre.
Hon tycks ha ägnat ganska omfattande tid till ränksmideri i sitt eget parti. Redan som 22-åring i Uppsala lyckades Ebba Busch manipulera bort sin rival och chef från kommunalrådsposten. Sedan var hon inblandad i en lång och skoningslös högerbeskjutning av Göran Hägglund, som hon efterträdde 2015. Den där typen av konflikter tar en hel del tid. Precis som bostadsprocesser. Kanske kan det rent av konkurrera ut kampen för de äldre i vissa stunder.
När Ella Bohlin, landstingsråd för Kd sammanfattade Ebba Buschs insatser sa hon: ”Jag tror att hon planerar långt in i framtiden, det har hon nog alltid gjort.”
Lögnen ett vapen
Om man betraktar Ebba Busch utifrån är det en sak som står ut. Hennes förmåga att i varje läge med kristallklar röst förklara att socialdemokraterna är onda. I detta krig mot de onda är lögnen ett vapen. Det visade Ebba Busch i våras under Coronakrisens mest fruktansvärda fas när hon anklagade Stefan Löfven för att med ”berått mod” låta gamla dö.
Det var enligt Ebba Busch sossarnas fel att så många gamla dog i just Stockholms äldreomsorg, trots att borgarna styr där och hennes egen partikamrat Erik Slottner har det högsta politiska ansvaret. KD styr även sjukvården i region Stockholm, en vård svårt privatiserad och misskött. I Stockholm har KD systematiskt varit emot alla förslag om omklädningsrum för personalen i hemtjänsten av hänsyn till vårdföretagens vinster. Men vad tjänar omsorgen om din nästa för roll om det inte leder till klirr i kollekten?
Ebba Busch borde ta riksdagens höstlov och undersöka den där spasmen av skam. Den kan göra henne gott.