Zelenskyjs tv-serie får mig att tveka om Ukraina i EU
Det måste bli slut med att ”plundra och prata skit”
”De plundrar och pratar skit, pratar mer skit och bedrar. Samma skit, ny dag. Ingen bryr sig! Fan ta korteger, bonusar och helgslott! Fan ta alltihop.”
Så förbannad var historieläraren Vasyl Petrovytj Holoborodko på Ukrainas korrupta politiker. Men samtalet med lärarkollegan spelades in i smyg, och lades upp på YouTube av en av hans elever.
Folkets tjänare
Holoborodko blir snabbt en av Ukrainas mest kända personer. Och efter att eleverna övertalat honom blir han kandidat och sensationell segrare i presidentvalet.
Så inleds tv-serien ”Folkets tjänare”. I tre säsonger får tittaren följa presidenten från gatans kamp mot korruptionen hos politiker, statstjänstemän, oligarker – och sin egen familj.
Serien blev en stor succé, som gjorde skådespelaren Volodymyr Zelenskyj än mer känd i Ukraina. Precis som tv-presidenten Jed Bartlet i ”Vita huset” blev i USA eller tv-statsministern Birgitte Nyborg i danska ”Borgen”.
Sedan blev dikten plötsligt till verklighet, när Zelenskyj kandiderade och vann i presidentvalet 2019. Men verkligheten tog en annan vändning.
Kamp mot Putins krig
I tv-serien har presidenten det tufft när ekonomin krisar och parlamentet vägrar sluta upp bakom hans politik mot korruptionen. Verklighetens Zelenskyj står i stället i världens strålkastarljus i kampen mot den ryska invasionen.
Samma Zelenskyj som angrep korruptionen i tv-serien och i sin valkampanj, fördömer nu de ryska krigsbrotten och vädjar till omvärlden om att öka sitt militära stöd. Och hans reformer för ökat lokalt självstyre är en stor tillgång i motståndskampen.
Kandidatland - men långt kvar
EU-ledarnas beslut häromdagen om att godkänna Ukraina och Moldavien som kandidatländer var ett viktigt steg. Men vad ska hända nu?
Det är svårt att tänka sig att Ukraina kan bli EU-medlem här och nu. Landet är i krig, delar av territoriet kontrolleras av ett annat land och ekonomin är i fritt fall. Och efter Ryssland så är Ukraina Europas näst mest korrupta land.
Korruption stort problem
”Folkets tjänare” är en satirserie. Men satir innehåller ofta viktiga sanningar.
Ukraina är ett samhälle där många med makt skor sig på folkets bekostnad. Där medborgarna inte alltid är lika inför lagen, och oligarker och organiserad brottslighet har stor makt.
Samtidigt vill Ukraina bli något annat än vad det är. Vid två tillfällen under landets trettioåriga historia som självständigt land har folket gjort revolution mot korrupta makthavare. Och efter den ryska invasionen så vill nio av tio ukrainare in i EU.
Utvidgning gör Europa öppnare
Det är inte första gången EU överväger att utvidga unionen med nya medlemmar. Länder som nyligen demokratiserats efter en historia av diktatur och förtryck.
För det mesta har det gått bra. Spanien, Portugal och Grekland gick från militärdiktaturer till stabila demokratier på några årtionden. Och flera tidigare kommuniststater i Baltikum och Centraleuropa har gjort samma resa.
EU:s utvidgning har gjort Europa öppnare, friare och mer demokratiskt. Samtidigt finns det många baksidor.
Ungern avskräckande exempel
När Polen och Ungern blev medlemmar i EU styrdes länderna av vänsterregeringar. De genomförde reformer för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter. Sedan vände utvecklingen.
Idag lägger EU-politiker sina pannor i djupa veck för att undvika att unionens pengar ska finansiera auktoritära ledare som Ungerns Viktor Orbán – utan att lyckas. Och under tiden bidrar Orbán till att blockera viktiga beslut som en mer solidarisk fördelning av flyktingmottagandet i Europa.
Vid EU-inträdet lovade Rumänien och Bulgarien att förbättra situationen för ländernas romska minoriteter. Ett arbete som går allt för långsamt. Än idag – femton år senare – reser många till andra EU-länder för att sträcka ut en hand och be om hjälp.
Och än idag skiljer sig löner och arbetsvillkor så mycket mellan länder att det är lönsamt för svenska företag att ta in underleverantörer från Polen och Baltikum. Underbudskonkurrensen är idag inbyggd i många branscher i Sverige och andra länder.
Stöd återuppbyggnaden
EU:s nästa utvidgning handlar om så mycket mer än om Ukraina. Samtidigt som det är precis vad det handlar om.
Det är viktigt att omvärlden stöttar Ukrainas väpnade kamp mot den ryska aggressionen. Och vårt stöd behövs minst lika mycket när kriget väl är över.
De vapen som finns överallt i krigets Ukraina behöver komma under statlig kontroll. Den organiserade brottsligheten, oligarkerna och korruptionen behöver bekämpas. Rättssystemet behöver reformeras och utvecklingen av det lokala självstyret fortsätta.
Vet inte vem som styr imorgon
Det är reformer som Volodymyr Zelenskyj kommer vilja genomföra. Men poängen med demokratier är att regeringar byts ut ibland. Och ingen vet vad nästa ukrainska regering kommer att driva för politik.
Om det nu finns en nästa ukrainsk regering. För om Vladimir Putin får som han vill, så tvångsansluts stora delar av landet till Ryssland. Medan resten av Ukraina blir en lydstat, som aldrig kommer tillåtas att gå med i EU.
Måste våga ställa krav
Samtidigt som EU-ledarna möttes i Bryssel för att diskutera villkoren för Ukrainas medlemsansökan, så försvarade ukrainare de värderingar som EU är till för med sina liv.
Av den anledningen är det få som idag vill prata högt om de krav som Ukraina behöver uppfylla innan landet kan bli en fullvärdig medlem av EU. Men Volodymyr Zelenskyj har själv formulerat Ukrainas fel och brister på tydligast möjliga sätt.
Om Ukraina ska kunna bli medlemmar i EU, så måste det bli slut med att plundra och prata skit.
Ann Linde (S): Sverige säger ja till ett ukrainskt EU-inträde