Hör du oss därinne i bunkern, Andersson?
Nu står till och med DN:s ledarsida till vänster om S-ledningen
Hallå där inne i den socialdemokratiska ledningsbunkern – hör ni oss här utanför? Verkligheten anropar.
Sverige mår nämligen inte bra. Gängkriminalitet och segregation leder till vapenvåld och otrygghet. Välfärden går på knäna. Försvaret måste rustas upp drastiskt i en säkerhetspolitiskt svår tid.
Ovanpå detta har vi en infrastruktur som förfaller. Under lång tid har en stor underhållsskuld byggts upp. Järnvägar, vägar, elnät och vattenledningar måste byggas och rustas.
I ljuset av de här stora utmaningarna är det obegripligt att S-ledningen i förra veckan valde att göra upp med högern om strama budgetregler för den ekonomiska politiken.
Från 2027 får Sverige ett finanspolitiskt ramverk som innebär att staten fortsatt inte får göra låneinvesteringar över en .
Genom uppgörelsen har Socialdemokraterna valt att radikalt strypa möjligheterna att lösa stora samhällsproblem. Klassisk S-politik är inte längre genomförbar.
Det sker dessutom helt i onödan. Sverige har en statsskuld kring 30 procent av BNP. Bland jämförbara länder i världen är det en av de lägsta. Genomsnittet för EU är till exempel 82 procent.
En strategisk och välavvägd ökning är möjlig utan att äventyra statsfinanserna. Att låna till infrastruktur för att frigöra utrymme till välfärd och försvar är rimligt.
Det här är ingen radikal vänsteråsikt. Svenskt näringsliv, LO och en lång rad högerekonomer vill samma sak. Till och med DN:s ledarsida står nu till vänster om S-ledningen.
Ändå påstår Magdalena Andersson att kritiken mot de strama reglerna kommer från en liten minoritet. S-bunkern har alltså missat att en ny konsensus växt fram i ekonomkåren.
Många har redan känslan av att Sverige är en sorts elitstyrd teknokrati. Den känslan blir inte sexigare om teknokraterna dessutom inte ens agerar påläst.
Om budgetreglerna ska följas går det nu bara att genomföra verklig samhällsförändring genom stora skattehöjningar eller drakoniska nedskärningar. S-ledningen lär inte tycka något av detta låter attraktivt.
Kvar blir då att skrota sin framtidspolitik. De arbetsgrupper partiet tillsatt för att utveckla reformer har uppenbarligen varit ett spel för gallerierna.
I Lawen Redars uppmärksammade rapport om integration kan till exempel alla delar som handlar om att bygga bort segregationen strykas. Det kommer bli för dyrt.
Grupperna som fokuserat på klimatomställning och industri kan glömma allt som har med modern infrastruktur, utvecklad kollektivtrafik eller stöd till bruksorter att göra.
En polisstation i varje kommun? Knappast.
De 200 förslag som S presenterat var redan från början en sorts önskelista. I och med uppgörelsen om budgetreglerna är den inte bara det, den är nu totalt verklighetsfrånvänd.
När de kostnadsdrivande förslagen strukits återstår främst sådant som repressiv rättspolitik och hårdare krav på invandrare. Det som knappt nämnvärt skiljer sig från det högern redan gör.