Nej, vänstersväng gav ingen S-seger
Det var Labour som övergav sina väljare, inte tvärtom
Valresultatet i Storbritannien är tragiskt på så många sätt. Landet ska nu lämna EU. Klyftorna kommer att öka och den brittiska arbetarklassen tar smällen när högerns politiska program ska genomföras. Och Labourpartiet har förlorat var femte parlamentsledamot.
Det är – för att prata klartext – inget mindre än en katastrof för brittisk vänster. Förlusten har sådana proportioner att inte ens de mest kreativa bortförklaringar skänker någon tröst.
Alltihop är ett enda mörker.
Än så länge är det för tidigt att dra mer utförliga slutsatser, men några saker är ganska uppenbara.
Aktiv opposition krävs
För det första har Boris Johnson nu fått mandat av väljarna att genomföra sin politik. Han kan göra i princip vad han vill och oppositionen har inga verktyg för att hindra honom.
För det andra gav inte Jeremy Corbyns vänstersväng något uppsving i opinionen. Går man ner på enskilda valkretsar blir det tydligt att väljarna gått åt höger samtidigt som Labour gick åt vänster.
Oppositionen har flera viktiga uppgifter framför sig. Labour måste granska och ställa Boris Johnson till svars för den politik som nu kommer att genomföras. En aktiv opposition är en viktig del i varje demokrati och Brexit rymmer oändligt många fallgropar. Eftersom valresultatet gett det konservativa partiet all makt så har man även fullt ansvar. Det kan en skicklig opposition utnyttja.
Labour måste även modernisera sitt parti och sina företrädare så att de kan vinna val i framtiden. En högt uppsatt Labourpolitiker jag talat med sa att partiet nu är inställt på att bli ”Hennes majestäts permanenta opposition”. Ett skämt givetvis, men som eftervalsdebatten sett ut hittills är det lätt hålla sig för skratt.
Arbetarpartier utan arbetarkontakt
Men om inte en rejäl vänsterpolitik räckte för att vinna val, vad ska man göra då?
Jag vet inte.
Men personligen tror jag det viktigaste just nu är att lyssna på vad väljarna säger. Labour grundades, precis som svenska Socialdemokraterna, för att ta tillvara vanligt folks intressen. Varför känner dessa människor att vänstern har lämnat dem? Varför har arbetarnas partier tappat kontakten med arbetarna? Vad krävs för att återupprätta förtroendet i det land som Labour har övergivit?
Att på allvar våga ställa de frågorna och faktiskt lyssna på svaren kan vara början till något nytt.