SVT har fel om att Greta blivit ”vänsterpopulist”
Miljörörelsen har missat klassdimensionen i sin egen politik
I veckan talade Sveriges mest omdiskuterade sextonåring på klimattoppmötet COP 25 i Madrid.
”För ett och ett halvt år sedan talade jag inte med någon, om jag inte verkligen hade ett skäl” började Greta Thunberg trevande sitt tal ”Men sedan hittade jag ett skäl att tala”.
Hon syftade på sin asperger, en lindrig form av autism som försvårar socialt samspel och gör att man gärna tolkar saker bokstavligt. I skolan mobbades hon för sin diagnos och den används i bland av motståndare för att håna henne. Men hon står rakryggad i alla fall.
Sedan talade Greta Thunberg om vetenskapen och om hur alla måste enas bakom den. Om att rika länder som släpper ut mycket måste ta större ansvar för att hantera klimatkrisen än fattiga med mindre utsläpp.
”Våra ledare agerar inte som att vi är i ett nödläge. I ett nödläge ändrar man sitt beteende” sa hon.
Hon kritiserade rika länder för dubbel bokföring, där de sätter upp mål om ”klimatneutralitet” samtidigt som de undantar sjöfart och flyg och öppnar möjligheten att exportera utsläpp till andra länder. Vi måste lämna kolet i marken, sa hon.
”Greta Thunbergs budskap blir alltmer vänsterpopulistiskt.” skrev Sveriges Television i sin kommentar efteråt. "Jag tror klimataktivisterna måste bredda sitt budskap om de ska nå ut till fler” skrev reportern på Twitter.
Strax därefter utnämnde Time Magazine Greta Thunberg till ”Årets person” – en utmärkelse ingen svensk fått förut.
När man lyssnar på hela Greta Thunbergs tal känns Sveriges Televisions analys säregen. Som avslutning använder Thunberg visserligen frasen ”We the people” och säger att hoppet ligger i opinionsbildning underifrån och demokrati. Det är denna del av talet som SVT tolkar som vänsterpopulism.
Men ”We the people” är de inledande orden i preambeln till den amerikanska konstitutionen från 1787, den kanske viktigaste milstolpen i formandet av den liberala demokratin.
I över 230 år har de citerats och varit en fyrbåk i kampen för frihet och folkstyre över hela världen. Att SVT misstar dem för vänsterpopulism berättar kanske något viktigt om vår tid.
Jag skulle säga att Greta Thunbergs tal på COP 25 i princip har samma budskap som den debattartikel hon i maj 2018 skickade till Svenska Dagbladets klimattävling för unga. Då var Greta 15 år och hade ännu inte påbörjat sin ”Skolstrejk för klimatet” utanför Sveriges riksdag. Ni kan jämföra själva, hennes bidrag till SvD:s tävling ligger kvar på tidningens websida.
Samtidigt finns självklart en lång rad frågor kopplade till klimatomställningen som aktualiserar konflikter mellan traditionell höger och vänster. Vilken roll ska staten ha? Vem ska betala? Hur ska man hjälpa förlorarna när vår livsstil måste förändras?
Dessa frågor måste ställas på global nivå, men även här i Sverige och lokalt.
De ”gula västarna” i Frankrike är ett bra exempel på vad som kan hända om man underskattar sociala förändringar i klimatpolitikens spår. Västarna började som en protest mot högre priser på drivmedel men har sedan utvecklats till en bredare rörelse. Sveriges "bensinprisuppror" är ett annat exempel.
Den ideologiska skillnaden mellan höger och vänster i klimatdebatten ligger kanske främst i synen på individens roll. Är det upp till var och en att känna ”flygskam” och sluta handla på Black Friday eller måste själva systemet förändras? Och i så fall hur?
Kan teknikutveckling lösa utmaningarna eller måste den oljeberoende kapitalismen förändras i grunden?
I USA och Storbritannien har de senaste åren begreppet ”climate justice”, klimaträttvisa, spelat en allt större roll i vänsterns idédebatt. Det bygger på den gamla tanken om hållbar utveckling - att ekologisk, social och ekonomisk förändring måste hänga ihop.
I september var jag på Labours kongress i Brighton i södra England. En av de mest intressanta diskussionerna handlade om just klimaträttvisa.
Ombud från den brittiska motsvarigheten till IF Metall, som organiserar bland annat försvarsindustri och kärnkraft, arbetade tillsammans med personer från den radikala miljörörelsen för att hitta kompromisser för att förena klimatomställning med social rättvisa. Till slut lade facket för brandmän ett kompromissförslag som de flesta kunde samlas bakom.
Jag tror den svenska breda vänstern borde lyssna och lära.
Tankarna bakom klimaträttvisa är inte nya men de senaste åren har klimatdebatten, även till vänster, allt mer privatiserats till att handla om vilka kläder du har, vad du äter och om du har bil. Samtidigt drabbar kostnaden för omställningen som högre bensinpriser, förlorade jobb och ofrivilligt förändrad livsstil i oproportionerligt hög grad vanligt folk i arbetaryrken och i glesbygd. Det är orättvist och kommer att föda ett helt naturligt motstånd mot förändring.
Klimatomställningen behöver ske tillsammans, i hela samhället och i hela landet där de som har störst resurser och mest makt måste bära de tyngsta bördorna. Och behovet av trygghet i förändringen har nog aldrig varit större än i vår tid av osäkerhet och rädsla.
Miljörörelsen har aldrig riktigt förstått klassdimensionen i den egna politiken – klimaträttvisa är och förblir ett vänsterprojekt.
I grunden tror jag att det vore bra om klimatfrågan politiserades på detta sätt, bortom kulturkrigets skyttegravar.
När Sveriges Television stämplade Greta som vänsterpopulist fick de bejublat stöd på nätet, bland troll och moderata riksdagsledamöter, men högern är faktiskt svaret skyldig. Om vänsterns svar är klimaträttvisa – vad är borgerlighetens?
Många, som socialliberaler och många liberaler, inser självklart att jämlikhet är viktigt om man vill få med sig hela befolkningen på förändringar. Men vägen dit är inte den samma som för vänstern.
Andra låtsas kanske, som Moderaterna, att det finns en enkel teknisk lösning – bygg fjärde generationens kärnkraft. Klart. Eller att satsa allt på elektriska flygplan.
Men ”alla” behöver inte vara överens om lösningarna bara för att kunna höra på vad Greta Thunberg faktiskt säger: lyssna på vetenskapen.
Forskarnas fakta är varken vänster eller populism – även om de handlar om klimatet.