”Att kasta mat är som att skrapa ner sedlar i soptunnan”

Malin Wollins bästa knep för att få hela familjen att äta vego: ”Måste vara lätt att göra rätt”

helskärm

Vem vill inte bli en bättre klimat-människa? Framförallt om man som Malin Wollin har fem barn att lämna över planeten till. Men hur gör man för att inte bli förlamad av all information?

Här avslöjar Malin sina knep som gör det lätt att handla rätt. Om hur man får barn att äta vego. Men också om klimatkonflikter hon har med sin man. 

När Malin Wollin var 14 år blev hon vegetarian första gången. Inte för att hon var djurrättsaktivist, och inte för att hon var särskilt rädd om miljön, utan som en ”kroppsgrej.” Men det gjorde att hon kom av sig vad gäller kött och fisk, så hon äter fortfarande vegetarisk mat och är glad för att det är bra för miljön och klimatet. 

– Poäng räknas även om man inte kämpar sig blodig för att tjäna ihop till dem. Jag jobbar hemifrån för att jag gillar lugnet, och tar alltså inte bilen till jobbet. Det är också bra. Det räknas också. 

”Är inte svart och vitt”

Ja, när man inser att man redan har några poäng på klimat-kontot kan det kännas roligare och lättare att ta några steg till. Så tänker i alla fall Malin Wollin, som har gjort Aftonbladets klimatpodd ”Malin blir en bättre människa.” Där möter hon experter i samtal kring olika ämnen, som hur man inreder, reser och äter på ett klimatsmart sätt. Hon har tagit tåget från Kalmar till Stockholm över dagen för att prata om detta. 

– Tyvärr insåg jag under inspelningen att allt är mer komplicerat än jag trott. Innan tänkte jag att det är svart och vitt; sluta flyga, sluta shoppa onödiga saker och sluta äta kött. Jag tänkte att det fanns enkla lösningar, och att allt var självklarheter. Men så lätt är det tydligen inte, vilket är synd, för jag tror att det måste vara lätt att göra rätt för att människor ska orka. Så där har experterna en pedagogisk utmaning. 

Hon var visserligen ingen novis när hon påbörjade podd-projektet. Malins sambo Joachim är miljökonsult, så frågan har hängt med familjen de senaste 20 åren.  

– Men om det för tio år sedan tog sig i uttryck i att jag var med i Greenpeace och återvann tidningar, så innebär det idag alltifrån att jag shoppar second hand till att vi inte flyger. Det sistnämnda tycker jag är tråkigt, för jag skulle gärna åka till solen med familjen. Men i övrigt är det inte alls betungande att leva klimatsmart, inte när man väl har fått in tänket. 

• I varje poddavsnitt tar du direkt upp att du har fem barn, nästan som ett erkännande. Är det så? Känner du barnskam? (Resonemanget är att barn, framförallt västvärldsbarn, belastar klimatet och tär på planeten.) 

– Nej, det är snarare så att det säger ganska mycket om vad jag har för typ av liv. Har man fem barn så väljer man bort en del grejer. Att kliva utanför dörren och göra något ”kul” med familjen kostar tusenlappar. Men för mig är det noll uppoffring, för jag vill ändå mest vara hemma, sitta i soffan och tänka. 

• Och hur känner du kring diskussionen att vi inte borde skaffa så många barn, som en del av miljö- och klimatfrågan? 

– Det allra bästa för klimatet vore såklart att alla människor ramlade ner och dog så att naturen fick återhämta sig, men det är ju inget alternativ. Och att längta efter barn men låta bli på grund av klimatet tycker jag är att ge upp. Därför behöver vi hitta de näst bästa sättet, vilket är att leva med zero impact. Barn kan också vara en motiverande kraft att vilja efterlämna en bra planet. Och just mina barn kanske blir miljöministrar. Ja, du hör ju, jag har en massa svar som passar min egen agenda, skrattar hon. 

helskärm

Ordet skam har generellt ökat i popularitet de senaste åren. Det började 2017 med nyordet flygskam, som pekade på individens ansvar för den globala uppvärmningen. Sedan har det bara fortsatt med köttskam, mjölkskam, halloumiskam flerbarnsskam, SUV-skam… Men leder skammen till förändring eller förlamning? 

– Hard core-klimataktivister är väldigt pro skam, men jag har pendlat i frågan. Att skrämma folk är inte så peppande. Samtidigt är skam en känsla som kan leda en i rätt riktning, den säger något om rätt och fel som inte handlar om lagligt eller olagligt. Folk döljer gärna sin otrohet för att man skäms, trots att det är lagligt att ligga med vem man vill. Så ja, jag tror att man ska lyssna på skamkänslan. 

• När känner du skam? 

– Ska jag vara ärlig så är det sällan, och då är det mer skam light. 

Skäller inte på andra

• Är du en sådan som har en inre måttstock för andra också, som ser ner på dem som lever mer miljö-slösigt? 

– Absolut, jag kan tänka väldigt fula, primitiva tankar. Framförallt provocerar det mig när folk skryter med sitt resande eller visar köttporr. Du vet när folk lägger upp bilder på sociala medier på en stek som är så stor att den nästan hänger över kanten på grillen. Den typen av bilder borde förses med varningstriangel, säger hon och tillägger:

– Fast jag tror inte på att skälla på folk, så utåt försöker jag påverka med en mer lättsam framtoning. 

Malin blev som sagt vegetarian redan i tonåren, från början var hon snarast en ”ketchupvegetarian”, som åt spagetti med ketchup och kallade det för vegetariskt. I något varv återgick hon till fisk och skaldjur, men insåg att hon inte gillar fisk, så varför fortsätta? 

– Jag hade också en idé om att när jag blir vuxen och skaffar familj så måste jag börja äta kött igen, för köttbullar tillhör barnmenyn. 

• Och hur går det att vara vego-mamma? 

– I ärlighetens namn ganska dåligt. Peka ut den unge som gillar kikärtor. Men kanske är det här en generationsgrej, för barnens farmor och mormor är väldigt noga med att ungarna ska tycka om maten, men jag bryr mig inte. De får äta den mat som bjuds. Ibland gillar de rätten och ibland inte, men de reder sig. De får ju mat i skolan också, och man måste inte ha två lagade mål mat om dagen. 

Däremot vill hon inte bestämma kost åt sina barn, de får själva välja om de vill äta kött eller inte.

– Jag vill inte påverka dem åt något håll. Resultatet är att den äldsta tjejen är vegetarian, medan den nästa äldsta skulle kunna fånga en gris i flykten och börja suga på den, så de tar ut varandra. Sedan har vi tre killar som äter lite både och. Det mest fascinerande är att de gillar sojakorv, det tog långt tid för mig att vänja mig vid den smaken.  

Siktar mot vegan

Hennes egen framtidsplan är att så småningom gå ett steg längre och bli vegan. 

– Jag har sagt till Joachim, som också hatar kikärtor, att vänta du bara. När barnen har flyttat hemifrån och jag inte behöver anpassa mig längre, så blir jag vegan. Jag älskar vegansk kost. Tidigare tänkte jag att alla som säger så ljuger, men det är SÅ gott. Jag kommer också att strunta i substituten, som quorn och sojakorv, för de är så processade. Nej, då blir det grönsaker.  

• Kikärtor är alltså en grej i familjen Wollin-Lantz. Har du och din man andra klimat-konflikter?

– Ja, vad gäller matsvinn är Joachim på en helt annan nivå, alltså en nivå över mig. Jag tycker såklart inte att man ska kasta mat, men jag tror heller inte på det här man fick höra som liten om att man ska sitta kvar och äta upp, hur mätt man än är eller hur mycket maten än växer i munnen. Det är också svårt att planera exakt mängd till sju personer. Ibland älskar alla det som serveras och då räcker inte maten, ibland har någon redan ätit på ungdomsgården och någon tycker det är äckligt, och då blir det mat över som kastas – det tjafsar vi om. 

• Samtidigt är matsvinnet är enormt. Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stor som Belgien odlas helt i onödan. Hur kommer vi runt det? 

– Egentligen är det befängt att kasta mat, för det är att kasta pengar. Och sin egen ekonomi bryr man sig om, så man borde se det som att man skrapar ner sedlar i soptunnan när man kastar mat.

helskärm

Malin Wollin

• Bor: Kalmar.
• Ålder: 42.
• Familj: Sambon Joachim och barnen Astrid, 19, Saga, 17, Arvid, 13, Stellan, 9 och Allan, 4.
• Gör: Författare och kolumnist på Aftonbladet. 
• Aktuell med: Podden ”Malin blir en bättre människa.” Vinnare av Sveriges Radios novellpris 2022.

Malins 3 bästa argument för att äta mer vego

1. Jag är övertygad om att det är bättre för hälsan! 
2. Det är godare när man väl har vant sig. 
3. Djuren. Vår syn på djur är verkligen absurd. Folk har efterfrågat skyddsrum åt katter om kriget kommer, men sedan kan de vända sig om och äta en hamburgare. Vår omsorg om djuren borde gälla alla. 

3 saker jag gör vardags-bra 

1. Jag jobbar hemifrån och vi bor nära skola och förskola, så jag åker sällan bil till vardags. 
2. Jag städar med bikarbonat och ättika, istället för med skadliga kemikalier. Det är väldigt roligt. Exempelvis har vi ett vitt köksbord, husets enda designmöbel, som har fått märken från tuschpennor. (Jag kanske har låtit barnen sitta där och rita…) Varken Ajax eller andra ”dundermedel” har funkat, men med bikarbonat försvann märkena direkt. 
3. Vi har det svalt inomhus, ingen golvvärme och cirka 19 grader. 

Min skampåle 

Att jag använder så mycket nagellack, för vart tar det vägen? Plötsligt är det ju borta från naglarna. 

Ur podden: 

• Victoria Voss, doktorand i hållbar mat, om matsvinnet: 

”Det motsvarar en yta stor som Mexiko som odlas i onödan varje år. 

Och så har man beräknat att om matsvinnet hade varit ett land, så skulle det vara den tredje största utsläpparen, efter Kina och USA. Så det är ett jättejätteproblem som vi definitivt behöver tackla.” 

• Ola Hansén, senior rådgivare för hållbar energi och klimat på Världsnaturfonden, om att flyga: 

”Flyget fyller en funktion. Det handlar om att vi måste flyga mindre. Vi svenskar flyger fem gånger mer än genomsnittet. Skulle hela jorden flyga så mycket som vi, då skulle flyget plötsligt vara mer än de där 3–4 procenten, då kanske man skulle gå upp på närmare 20–25 procent av de globala utsläppen.”

• Isabelle McAllister, designer, om att många som rustar hus nu byter till aluminiumfönster:  

”De kallas för underhållsfria fönster, och det får man kanske även i de flesta nybyggen och sådant. Men det finns inget som heter underhållsfritt, så det innebär att det är engångsfönster. För efter 30 år måste du slänga ut dem, de går liksom inte att renovera.”

• Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?