Julskinka i nätstrumpor ska lura oss att köpa

Arma oss konsumenter.

Det finns liksom ingen hejd på hur vi manipuleras.

Nu är det julskinkan vi ska åka dit på.

helskärm

Ursäkta en stackars sate som började skymta ett ljus i den mörka mattunneln.

Jag tyckte att det började talas om smak och kvalitet och inte bara pris och yta.

Men så drämmer Scan till med ett pressmeddelande.

I år ska vi kunna köpa en superlyxskinka inträngd i svart nät och placerad i en svart box. Superdyr också, förstås.

Scan Gourmet heter skinkan och först blir jag glad. Men när jag pratar med Scan för att få veta om skinkorna kommer från utvalda gårdar, utvalda grisar eller hur de valts ut blir jag besviken.

Det visar sig nämligen att denna superskinka inte alls har något med att den är godare att göra.

Istället har man valt ut skinkorna som är utskurna så att de blir bulliga och runda som en Disneyskinka.

Den som har botaniserat bland skinkor i kyldiskarna vet att skinkorna kan vara just runda eller avlånga som limpor.

Smakmässigt spelar det förstås ingen roll eftersom de runda och de avlånga kommer från samma grisar.

Men nu plockar alltså Scan till sig de rundaste skinkorna, förpackar dem rätt fjantigt och säljer dem till mycket högre pris.

Jag tycker att det är lurendrejeri. "Gourmet" i skinknamnet kan ju inte anspela på annat än smaken eftersom ordet betyder "finsmakare, någon som lägger stor vikt vid välsmakande mat".

Egentligen borde väl skinkan vara döpt till "Scan Beauty" då det helt och hållet handlar om utseende.

Blir man gladare över att skinkan hade nätstrumpor på sig innan den hamnade på julbordet om smaken inte går att hänga i julgranen?

Det är ju just sådana här dumheter som gör att vi har tomater som är helt smaklösa-men vackert runda och röda. Eller äpplen som man inte heller blir glad över när man biter i dem men välvaxade och jämna i storleken.

Visst, vi äter med ögonen också, men ärligt: Hur många föredrar att stoppa något vackert men smaklöst i munnen framför motsatsen?

Inte jag, i alla fall.

Tips!

I kväll köper jag...

Fler matkrönikor av Karin Ahlborg:

Karin Ahlborg