Årets kock: Vem är bäst på korv och potatis?
Nu gör åtta finalister upp om SM-titeln
Uppdaterad 2019-09-13 | Publicerad 2019-09-12
Korv och potatis. Det är tävlingsuppgifterna när Årets kock avgörs.
Vardagskäket ska förvandlas till finkrogsmat när de åtta finalisterna gör upp om SM-titeln för proffskockar.
Det är högst troligen inte en kokt med mos som den namnkunniga juryn med pris Carl-Philip i spetsen kommer att få sätta tänderna i.
– Det går att göra mycket avancerade rätter av potatis. Du kan koka, steka, torka, rosta och göra saker som är jäkligt svåra rent tekniskt, säger Tom Sjöstedt (Årets kock 2008) som är med i den kvartett som utformar tävlingsmomenten i årets final.
– Nu har de tävlande haft chansen att träna några veckor. Potatisen ska utgöra 50 procent av en vegetarisk rätt som ska serveras till en vaktel. Men tanken är att potatisen ska få glänsa, vara stjärnan i den här rätten och det är en fantastisk råvara. Den fick ju skit under LCHF-bantningens glansdagar och det där hänger väl kvar än i dag – så nu blir det revansch! Men det är en tuff uppgift för kockarna. Potatisen måste lira ihop med fågeln, säger han.
Att göra korv i Årets kock-final är heller ingen promenad i parken.
– Korv är jättesvårt men finalisterna har haft väldigt mycket tid för att träna, vi släppte uppgiften redan i juni.
- Vad kan gå fel?
– Det finns svårigheter genom hela processen, det är en hel del kemi i korv. Smeten får inte spricka utan måste vara homogen. Och var och en ska göra 30 korvar, alla lika stora. Dessutom ska den inte bara vara god i sig utan också fungera i en rätt som håller SM-klass. De flesta är nog mer vana vid att jobba med en bit kött eller fisk.
- Det sägs ju att köpekorv kan innehålla lite vad som helst. Gäller det även här?
– De får använda absolut vilka råvaror de vill i sin korv. Kött, fisk, skaldjur, det kan mycket väl vara en vegokorv. Det vore spännande.
- I morgon vid halv fyra-tiden kommer vi att ha en superlycklig kock och sju mindre glada. Men har Årets kock någon betydelse för oss andra matlagare – proffs och amatörer?
– Absolut, det som händer på Årets kock leder svensk gastronomi framåt och inspirerar i förlängningen oss hemmakockar. Det handlar både om råvaror och om matlagningstekniker. Min känsla är att allt fler vill laga mer avancerade rätter, säger Andreas Stenberg, vd för Årets kock.
- Du inledde ditt jobb som vd med att göra om finalen förra året. Nu är det två tävlingsdagar och det hela avgörs i september i stället för i februari, varför?
– Det är nu vi har de bästa svenska råvarorna, betydligt mer att välja på än på vintern. Och så ville vi att Årets kock skulle bli mer tillgängligt för allmänheten, enklare att förstå och att följa.
- Ni har mer konkurrens nu än för tio femton år sedan?
– Ja, i alla fall om uppmärksamheten. Nu finns exempelvis ”Sveriges mästerkock” som är hemmakockar som lagar mat men som har varit positivt för intresset för matlagning i landet. Eller ”Kockarnas kamp” – som i och för sig är professionella kockar men som är mer lekfullt där man till exempel river morötter på tid. Årets kock ska vara på en annan kunskapsnivå, det är trots allt SM i professionell matlagning.
Så går tävlingen till
- Dag 1: De åtta finalisterna lagar den korvrätt de utformat helt själva och kunnat träna på sedan i juni. Rätten bedöms sedan av en jury. De kommer dessutom att tävla i ett par hemliga moment. Fyra går vidare till andra dagens tävlingar och fyra slås ut. Överlevarna tar med sig sina poäng till dag två och det är den sammanlagda poängen från båda tävlingsdagarna som avgör vem som vinner.
- Dag 2: Den kvarvarande kvartetten lagar sin potatisrätt med vaktel som bedöms av en jury. De fick reda på uppgiften i slutet av augusti. Ett par hemliga tävlingsmoment ingår även denna dag. Vinnaren av Årets kock koras.