Jessika Gedin leder Nobelsändningarna: ”Mycket som kan gå fel”
Kontrollbehovet, livesändningen och den stora festen
Uppdaterad 2024-04-02 | Publicerad 2023-12-10
Hon gjorde Nobeldebut för 11 år sedan och anses påläst till tänderna.
Ändå är programledaren Jessika Gedins nerver på helspänn.
— Det är så oändligt mycket som kan gå fel när man gör en så lång livesändning, och eftersom jag är en person med ett ganska stort (läs: enormt) kontrollbehov så är jag alltid skräckslagen innan.
Om läsande hade ett pris skulle Jessika Gedin vara stormrik. Hon tog över som programledare för SVT:s litteraturprogram Babel 2012 och har intervjuat så gott som alla intressanta namn inom bokvärlden.
Även årets Nobelpristagare i litteratur, Jon Fosse, har manglats i fåtöljen mittemot Jessika.
Profetiskt – om Fosses Nobelpris
Hur reagerade du på beskedet om årets pristagare?
– Jag blev glad, men inte så förvånad. Fosse har ju legat högt på både önske- och bettinglistorna under de senaste åren. Hans teaterförläggare, Berit Gullberg, gav honom redan förra året en t-shirt som det stod Nobelpriset på. Så profetiskt.
Du träffade Fosse i Babel 2021. Då sa han att han inte planerar vad han ska skriva. Det ena ger det andra. Och sedan får man Nobelpriset?
– Han pratar ju själv om att skrivandet är en plats där han kan dra sig undan. En plats där han trivs och där han är alldeles själv. Och så måste det kanske vara? Att tänka ”JAG SKA FÅ NOBELPRISET FÖR DET HÄR” medan man skriver kan nog vara lite prestationsångestfyllt, eller vad tror du?
Tvångstanken
Fosse avslöjade också för Gedin att han varit livrädd när han skrev sin senaste bok, en känsla hon själv är bekant med, i alla fall innan Nobelsändningen drar igång.
– Men när man väl är igång så hinner man inte tänka så mycket på att allt ska vara perfekt, för det blir aldrig det ändå. Men jag har alltid en tvångstanke när jag gör intervjuer, och det är att jag ska glömma namnet på den jag pratar med. Och bara för att jag tänker så, så brukar det hända. Vi får se. Och så får ni hålla tummarna för att jag inte snubblar och faller över balustraden rakt ner på honnörsbordet.
Vilken blir din primära roll i år?
– Jag kommer att ha hand om de delar som handlar om litteratur-, ekonomi- och fredspriset. Göra intervjuer med pristagare och experter. Här på redaktionen är min primära roll att se till att det finns en ständig tillgång till skumtomtar.
Tackade grodorna
”Jag tycker om att vara påläst, det kommer att handla om bred kunskap och vetenskapliga rön men också om detaljer kring bordsplaceringen”, sa du i en intervju i AB 2012. Vad minns du av debuten?
– Åh! Är det så länge? Det jag minns bäst är nog att jag började gråta när medicinpristagaren John B. Gurdon tackade sina försöksdjur, grodorna, i sitt tal. Det var så fint.
Hur hinner ni egentligen läsa på en så bred kunskap?
– Vi har ju gudskelov lite olika områden som vi ska kunna Victora Dyring, Cecilia Gralde, Pernilla Månsson och jag. Men sen är man också otroligt påläst i tre veckor, sen sipprar kunskapen tyvärr snabbt bort. Lite som när man hade prov i högstadiet och vrålpluggade kvällen innan.
”Trodde att jag skulle fan-girl-svimma”
Står sig Nobelfesten i nutiden eller behöver även den uppdateras?
– Nobelfesten ÄR ju sina pristagare, och forskning, fred och kultur blir aldrig gammalt. Tvärtom behöver vi ju mer av det. Men det är klart, det var också underbart när Rufus Wainwright uppträdde förra året, då trodde jag att jag skulle fan-girl-svimma under repetitionerna.
Hur mycket energi lägger du på festblåsan?
– Jag brukar alltid leta upp en ny, intressant svensk designer. Det finns så många roliga, konstnärliga designerbegåvningar. Men i år blir det nåt annat, och jag kan absolut inte avslöja vad, för i så fall måste jag döda dig.
Viktigast – hinner ni själva äta något mellan bilderna på ätande vip-gäster?
– Det är bara Pernilla som får äta, det är vi andra oerhört avundsjuka på.
