Nudlar och sentimentalitet i munvattnande ”Ramen shop”
Uppdaterad 2020-02-07 | Publicerad 2018-10-18
FILMRECENSION I gråtmilda men i slutänden värdiga ”Ramen shop” har nudelsoppor tillredda med kärlek en helande kraft på trasiga familjerelationer.
Ramen shop
Regi Eric Khoo, med bl a Takumi Saito, Jeanette Aw, Seiko Matsuda och Mark Lee.
DRAMA Det vattnas i munnen, och för den lättrörda kanske också i tårkanalerna, av Eric Khoos "Ramen shop". En film om såriga familjerelationer och matlagning som helande kraft, som frossar i rykande nudelsoppor, förförande asiatiska ingredienser och uppskattande slurpanden.
Masato (Takumi Saito) jobbar som kock på sin känslomässigt avstängda pappas ramenrestaurang i Japan. När pappan plötsligt dör hittar Masato en dagbok efter sin singaporianska mamma, som gick bort när han bara var tio år, och med den i bagaget reser han till Singapore, för att lappa ihop historien om sitt och sina föräldrars liv.
Väl på plats möter han matbloggaren Miki (den japanska popstjärnan Seiko Matsuda), som både guidar honom genom den lokala matkulturen och hjälper honom att spåra upp den familj som en gång i tiden försköt hans mamma för att hon blev förälskad i fel man. En man från ett land som under andra världskriget gjorde sig skyldig till grymheter vars sår fortfarande ligger vidöppna för Masatos mormor (Beatrice Chien).
Gråtmilda "Ramen shop" står vid flera tillfällen och balanserar på den sentimentala avgrundens rand, och har en dialog som är lite väl förtjust i övertydligheter. Men i slutänden, då tillagningen av den perfekta maträtten får symbolisera förlåtelse och försoning – inom en familj men också mellan länder – klarar filmen sig ändå undan med värdigheten i behåll.
Men se den inte hungrig.
”Ramen shop” har biopremiär den 19 oktober.