Strålande soluppgångs-disco från Jamie XX
Uppdaterad 09.04 | Publicerad 07.00
ALBUM Ingen annan genre påverkades så mycket av pandemin som dansmusiken. En total nedstängning krävdes för att en av genrens mest firade artister – Jamie XX – skulle återupptäcka kärleken till musiken.
Jamie XX
In waves
Young/Playground
DANSMUSIK Jamie XX var före sin när han på nio år gamla solodebuten ”In colour” fångade en ensamhetens extas. Känslan av att försvinna i storstadens folkmassa eller vara en främling på en klubb.
Sedan dess har en liten popkulturell evighet passerat. En pandemi har kommit och gått. Ett glapp i tillvaron som påverkade dansmusiken mer än någon annan genre. Dj:s och producenter tvingades sluta med sitt levebröd, turnerande, för att i stället stanna hemma och faktiskt göra musik. Detta ledde det till en mer introspektiv dansmusik som i dag alltmer närmar sig popen.
När covid kom var de överdådigt betalda festival- och klubbspelningarna inte längre ett alternativ heller för Jamie XX. Kvar fanns bara hemmet och studion. Plötsligt började 35-åringen att njuta av skapandeprocessen, ja, musiken igen.
Under samma period dök illegala ravefester upp på pråmar och båtar i Londons Regent’s Canal. Världen var ju ändå på väg att gå under – så vad göra? I Jamies huvud gick tankarna till den hedonistiska rave-eran. En stor del av andra albumet tog form under den här tiden, när nytt material testades på hemliga dansgolv.
”In waves” börjar som en försiktig soluppgång, med ett piano i förgrunden och ett beat som kommer och går. En av brittens största förtjänster är hur han liksom vänder och vrider på sin dansmusik så att den blir lika angelägen i lurar som på klubben. Den krullhåriga skivsamlaren klipper och klistrar ett kollage av disco, acid house, tropicalia, hiphop, northern soul och funk. I gästande The Avalanches har han en av sina få likar i samtiden.
Som 18-åring slog James Smith, som han egentligen heter, igenom som producent i 10-talets viktigaste popband The XX. De blev indieakten som Beyoncé gick och såg live med maken Jay-Z och sedan samplade. En dörröppnande debut som snart gjorde Jamie XX till en av världens mest efterfrågade producenter som plötsligt associerades med namn som Drake, Radiohead och Adele.
I ”Waited all night” återförenas han med bandmedlemmarna Romy och Oliver Sim i trions första gemensamma musik sedan 2017. Precis som i fallet med The XX handlar det om bitterljuv och empatisk popmusik.
Jamie med gäster (Honey Dijon, Panda Bear med flera) låter sedan albumet kasta sig mellan sinnesstämningar i ett nästan utmattande tempo. ”Baddy on the floor” är yster vintagefunk som nog lämpar sig bäst sent på natten. I ”Daffodil” samplas Astrud Gilberto till ett stökigt 00-talsbeat. ”Still summer” låter som den heter; som en natt när allt är ljuvligt suddigt, upplöst.
Den hornprydda Robyn-singeln ”Life” och ”The feeling I get from you” fångar förälskelsen, eller ännu mer, musiken och gemenskapen i dansgolvsextatisk kontext.
I finalen ”Falling together” infinner sig en tacksamhet över samplingsglädjen. Till dansaren Oona Dohertys röst vecklar en oklanderlig och kosmisk disco ut sig. Att lyssna på den är som att stirra ut över ett oändligt hav eller blicka ner från en alptopp. Ibland bara vinner musiken. Du blir så befriande liten inför den.
BÄSTA SPÅR: ”Wanna”.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X, Threads och Spotify för full koll på allt inom musik