Ett krigiskt Amon Amarth bevisar sin storhet
Publicerad 2019-05-03
ALBUM Dödsmetall-giganterna Amon Amarth går bärsärkagång på vad som kan vara deras mest varierade platta.
Amon Amarth
Berserker
Columbia/Sony
METAL Historielektionerna i grundskolan gick knappast till historien.
Inom den svenska läroplanens ramar tenderade skildringar av kungar, fälttåg och vikingar att bli oförtjänt torftiga.
Tur att melodiska dödsmetall-bandet Amon Amarth är skickliga berättare.
Denna gång tittar Tumbakvintetten närmare på bland annat bärsärkar. Exceptionella krigare från fornnordisk tid som skrämde fienden och sporrade sina vapenbröder genom att anamma ett vilddjurs beteende, därav uttrycket ”bärsärkagång”.
Den aningen progressiva ”The berserker at Stamford bridge” handlar om just en sådan stridskämpe, som på egen hand besegrade upp emot 70 engelsmän.
Utöver det riktas strålkastarljuset också mot Lokes tvådelade personlighet (”Into the dark”), vikingakungen Björn Järnsidas öde (”Ironside”) och strategisk stridstaktik (”Shield wall”).
Albumsläppet har föregåtts av en rad intervjuer där bandet berättat att ett helt nytt sound utforskas på ”Berserker”.
Det är en sanning med modifikation.
Gruppens elfte album innehåller förvisso mer gitarrsolon och harmonier av heavy metal-snitt än tidigare.
Den är dessutom betydligt mer nyanserad än flera av sina föregångare.
Men trots ny trummis (Joakim Wallgren), ny producent (Jay Ruston) och ny inspelningsstad (Los Angeles) är grundstommen densamma: välpolerad metal där melodierna – och fängslande taktbyten – står i främsta rummet. Sida vid sida med sångaren Johan Hegg, som fortfarande har den stabilaste growlsången norr om ekvatorn.
Det är med andra ord inte så konstigt att Amon Amarth är en av våra starkaste metalexporter.
BÄSTA SPÅR: ”Ironside”.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik