Melissa Horn är imponerande bra
Publicerad 2019-09-13
ALBUM Betyget tre plus är ofta avskytt.
Det borde inte vara så.
Melissa Horn
Konstgjord andning
Sony Music
POP Tror att det var Plura Jonsson som sa det:
”Det finns inget värre än att få en trea i betyg.”
Jonsson menade att han nästan hellre får en tvåa. Då har han åtminstone skakat flaskan och skjutit i väg korken åt något håll.
Kan förstå vad han menar.
En trea kan lätt uppfattas som ett stort ingenting, ett lagombetyg, ett halvt glas vatten och en handtvål. Men jag vill åtminstone dra en liten morakniv med rött plasthandtag för den goda trean.
Vad är det för fel på att vara bra? Det är nog bara i den här la-la-branschen som det över huvud taget kan vara en skymf. I verkligheten är de flesta vuxna människor lyckliga om livet är godkänt, i alla fall i längden. Vem orkar med något annat? Låt det vara tisdag, för fan.
Ingen annan svensk artist har i modern tid förtjänat betyget tre plus lika ofta och länge som Melissa Horn. Möjligen med undantag av Lars Winnerbäck, the swedish king of treans växel.
I Horns fall handlar det om åren mellan 2008 och nu. Egentligen finns det ingen låt eller album som harklar sig och begär ordet. Samma frågor återvänder däremot ständigt för varje ny skiva:
Är den här låten ny eller från 2009? Hur länge har personen i texterna funderat på att lämna den där relationen vid det här laget? Hur ofta kan en människa ha svårt att andas? Beror det sista på ångest eller kan det vara astma?
Nu låter det kanske som att jag driver med musiken, men det är verkligen inte meningen.
Melissa Horn har hittat ett alldeles eget uttryck som hon, år efter år och med samma långsiktiga tålamod som tjuren Ferdinand, förfinar med små och ibland nästan osynliga penseldrag. Hon spelar in samma skiva om och om igen, men musiken är ändå ett pågående och oavslutat arbete.
Karriären är på sätt och vis hennes motsvarighet till arkitekten Antoni Gaudís katedral La Sagrada Familia i Barcelona. Det kan vara svårt att märka vilka subtila förändringar som har skett på tio år, men de finns där någonstans.
Ingen låter till exempel som Melissa Horn. Man känner igen hennes låtar direkt. Och var man än dyker ner i hennes skivkatalog är det svårt att bli varken besviken eller upprörd. Det mesta är själva definitionen av bra och tre plus.
"Konstgjord andning” är inget undantag.
Det är, på riktigt, imponerande.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik