Kendrick Lamar gör musik som inte hörts tidigare
Uppdaterad 2015-03-19 | Publicerad 2015-03-18
Kendrick Lamar
To pimp a butterfly
Aftermath/Interscope/Universal
HIPHOP Oavsett om vi pratar om sångare, rappare eller instrumentalister har de bästa en alldeles egen ton. Den är medfödd och avslöjar inom loppet av en takt att det är just dem vi lyssnar på.
Alla mina favoritmusiker, sångare, rappare har haft den tonen, oavsett om de har hetat Chet Baker, Joni Mitchell eller Lil Wayne.
Kendrick från Compton, Kalifornien har den. När han gästade, säg, A$AP Rockys ”F**kin problems” var hans rad ”I’m Kendrick Lamar” helt och hållet överflödig. Hans uttryck är så särpräglat att han får andra rappare att framstå som statister. Och då hade Drake just rhymat förträffligt om att stirra på stjärnorna och lyssna på The Beatles.
Vid sidan av rösten har 27-åringen förmågan att berätta en historia och verkligen göra ett album som fungerar som en resa.
Dessutom vet han hur man sätter tonen för en klassiker. Han gör det med det svartvita omslaget, perfekt vinylknaster och den klockrena Boris Gardiner-samplingen ”Every nigger is a star” i det Flying Lotus-producerade öppningsspåret.
80 minuter senare sätter han punkt med soulmusikhistorikern – som Questlove från The Roots korrekt kallade honom i en hyllning på Instagram – Mats Nileskär och hans intervju med Tupac Shakur två år innan dödsskotten i Las Vegas. Lamar klipper in sina egna frågor. (Förstå vidden av detta. Så blev Mats Nileskär till slut större än de rapstjärnor han så kärleksfullt har porträtterat.)
Däremellan: ett stökigt, lekfullt epos till funkfest. Tankarna går instinktivt till D’Angelos ”Black Messiah”. ”To pimp a butterfly” är precis lika ambitiös. Albumet låter stundtals som om James Brown dansat tillbaka ned från funkhimlen.
I ”The blacker the berry” är ”K-Dot” argare än Eminem. I ”King Kunta” gör han hiphop av Alex Haleys roman ”Rötter”. Och den sjukt panorerade produktionen i ”u” gör ett besök hos din lokala örondoktor nödvändigt. Allt flätas så klart samman av snygga spoken word-skits.
”To pimp a butterfly” blickar bakåt i historien – mot hiphop, funk, soul, frijazz, poesi och politik – men det gränslösa och kärleksfulla utförandet gör den till en modern musik jag inte hört tidigare.
Det är svårt att inte dansa genom vardagsrummet av ren funkglädje.
BÄSTA SPÅR: ”Complexion (a Zulu love)”, med en lysande vers från gästen Rapsody, albumets enda kvinnliga rappare.
VISSTE DU ATT… Titeln på Lamars tredje album är en lek med namnet på Harper Lees romanklassiker ”To kill a mockingbird”.
LYSSNA OCKSÅ PÅ: Musikguiden i P3-dokumentären ”Mats Nileskär porträtterar Tupac Shakur” som Kendrick samplar i den tolv minuter långa ”Mortal man”.