Sexiga & ambitiösa små tidsdokument

Per Magnusson

Så bra är Jonathan Johanssons Lebensraum

POP Redan när Jonathan Johansson släppte singeln ”Ny/snö” tillsammans med en perfekt hemmafilmad video i höstas var det uppenbart att han hade någonting stort på gång. Dagboksanteckningar som nedklottrade på fyllan, strax innan sömnen slår in på en chartersemester.

Miljöskildringar från Rivieran, politiska betraktelser och ren nonsens samsades i en popmusik jag inte riktigt hört tidigare.

Den 34-årige malmöiten i Stockholmsexil har redan släppt två råsnygga solo­album. ”Lebensraum” kunde ha blivit ännu ett i raden. ”Men vi kunde inte utsätta oss för att bli uttråkade igen”, säger han i en intervju med tidningen Sonic.

Samtidigt ringar han in den mest avgörande drivkraften hos en artist.

I samma text berättar han om pinsamheten som kreativ kompass. Och det är ju först när någonting känns jobbigt, när orden skaver lite i munnen, som musik blir på riktigt.

På ”Lebensraum” vågar Jonathan Johansson – och vinner.

Det funkiga anslaget, miljöljuden, det filmiska berättandet, självförtroendet att vara sexig på svenska utan att bli Tommy Nilsson, den ambitiösa produktionen och ett slags billig charter-estetik bildar en lika omöjlig som självklar helhet.

Jonathan Johansson leker snyggt med motsatsförhållanden. Musiken gör tvära kast mellan dåtid och nutid. Och det är aldrig långt mellan en svettig buss till Skavsta och lyxjakterna på Palma, Mallorca.

När album är som bäst blir de som små tidsdokument över en given period i en artists liv. Jag inbillar mig att det är så med ”Lebensraum”. Vi får små vykort från Italien, scener ur en förälskelse och politiska ögonblicksbilder av dagens Sverige och Europa. Men mer än någonting handlar det om Malmö och flykten därifrån. Frågan är om det har gjorts så här romantisk popmusik om stadens mest legendariska ställen tidigare. Popklubben Panora, sunkhaket Golden och hamburgerrestaurangen Stippes droppas i en och samma låt. Och i den charmiga hatkärleksförklaringen till den forna hemstaden ”Alla helveten” sjunger Johansson ”Av alla helveten på jorden, av alla helveten som finns, vill inte komma från nån annanstans”, allt på den mjukaste malmöitiska.