Weeping Willows gör den vackraste julen

Natasha Azarmi

JULSHOW Weeping Willows julkonsert innehåller ovanligt mycket mörker och vemod.

Det gör bandets skildring av julen till en av de bästa i genren.

Weeping Willows
Plats: Göransson Arena, Sandviken. Publik: 2000. Längd: Ca 90 minuter. Bäst: ”Let go” och ”Broken promise land”. Sämst: Det är svårt att klaga på något i musiken. Den Sibirien-kalla temperaturen inne på arenan däremot.

SANDVIKEN. Weeping Willows gör sin julturné för femte gången i år.

Succén är enkel att förklara. Musiken är fri från alla påklistrade låtar, filmer och tv-annonser som säger att det här är den lyckligaste tiden på året. På scen skildrar de svartklädda musikerna i stället en mörkare och mer vemodig sida av julen.

Tanken med konserten är att blanda bandets eget material med välkända jullåtar. Och om några kan tolka The Zombies, Stevie Wonder och John Prine under en och samma konsert är det trots allt Weeping Willows.

De binder samman låtarna i mjuka arrangemang, med tunga stråkar och pianoslingor i moll som etsar sig fast. Men främst skänker de värme, glöd och nerv till varje låt de framför.

Även i år tar bandet hjälp av artisten Carolina Wallin Pérez i oerhört fina versioner av Glasvegas ”A snowflake fell (and it felt like a kiss)” och Bee Gees ”First of May”. Båda framförs med så mycket känsla att jag för en snabb sekund glömmer bort att de skrivits av andra.

Men frågan är om det inte är Weeping Willows eget material som träffar hårdast i kväll. Det känns åtminstone så när de spelar tre låtar på raken från senaste albumet ”After us”. Magnus Carlson berättar att vackra ”Let go” är den svåraste låten han skrivit.
– Den handlar om två personer som jag inte kommer kunna fira jul med. Mina föräldrar, säger han samtidigt som ledsna suckar sprider sig genom publiken.

Den bottenlösa sorgen slår hårt i magen och gör låten svår att lyssna på. Det är också alldeles för vackert att låta bli.
Men i kväll är det inte bara vemodet som får ta plats. Mellan låtarna lyfter sångaren stämningen med humor. Som när han skojar om att vilja skynda hem för att se sig själv i kvällens avsnitt av ”Så mycket bättre”. Eller när han sjunger fel i introt på ”There’s no hiding place” och efteråt säger:
– Vi brukar lägga in lite fel så det inte blir för perfekt. Vi vill inte att ni ska tro att allt är förinspelat.

Och han har helt rätt i att det ofta låter perfekt, en känsla som särskilt infinner sig under ”Broken promise land”. Bandets 22 år gamla ballad är inte ens en jullåt.

Men med dess gripande mörker och vemod känns den i kväll som en av de finaste jullåtarna som någonsin skrivits.

Weeping Willows spelar sin julkonsert i Göteborg 11/12, Stockholm 14/12 och Jönköping 21/12.