Tekashi 6ix9ine är fullständigt rubbad

”Om vi får se något stökigare i år blir jag förvånad”

Markus Larsson

KONSERT Om vi får se något hårdare och stökigare i år blir jag förvånad.

Den förstummande attacken och ilskan är både obehaglig och otäckt upplyftande.

Tekashi 6ix9ine

Plats: Hovet, Stockholm. Publik: Några tusen (långt ifrån fullsatt). Längd: 45 minuter. Bäst: ”Gummo” och ”Billy”. Sämst: ”Gotti” lullar bort sig.

Ett av förbanden måste nämnas.

Jack Bruno gör årets i särklass kortaste spelning.

Det dröjer längre för dj:n att vika ihop sin laptop efteråt än det tar för Jack att gå upp och gå av.

Det blonda grungerufset släntrar upp på scenen, blir irriterad på något, luftrunkar mot publiken, ber alla dra åt helvete, slänger mikrofonen i golvet och försvinner.

Allt är över på ungefär en minut.

Konserten är med andra ord föredömligt kort och en perfekt inledning för Tekashi 6ix9ine.

Kaosrapparen från New York tillhör den nya och unga hiphopgenerationen som just nu monterar ner hiphop.

Eller rättare sagt: han stoppar in en handgranat i genrens mun och drar bort säkringen.

Fuck precis jävla allt. Spräng skiten i bitar.

Innan Tekashi rusar fram spinner hans dj ”Smells like teen spirit” med Nirvana. Den över 25 år gamla rockklassikern har blivit ett anthem för Soundcloud-rappare och deras publik. Energin och estetiken från destruktiv rock, hardcore och punk är en naturlig del av musiken.

Men jämfört med Tekashi 6ix9ine känns Kurt Cobain lika farlig som en undulat.

Musiken och texterna är, i brist på bättre ord, fullständigt rubbade.

Mullrande, överstyrda basgångar och trapbeats som någon verkar ha grävt fram ur brinnande soptunnor anfaller alla sinnen. Det är ljudet av någon som varken har något hopp, något att leva för eller någon framtid.

Nihilismen är total.

Det låter kanske som att Tekashi 6ix9ine är en angelägenhet för underjorden, men låtarna och albumen är ofta topp tio på amerikanska Billboardlistan.

Tekashi 6ix9ine var bara 18 år gammal när han dömdes för att ha utnyttjat en minderårig flicka sexuellt. I dag är han 22. Hans liv är kantat av våld, död och kriminalitet. Men det här är inte en recension av hans person eller brottsregister.

En stor del av konserten ägnas åt att vakterna försöker fiska upp Tekashi från publiken efter flera mer eller mindre lyckade stagedives. Resten går i princip ut på att skapa så många moshpits som möjligt på en liten yta. Vid ett tillfälle virvlar minst fem stycken omkring på ståplats.

Tekashi verkar inte må så bra. Han säger att han har tagit droger före konserten och det ser inte ut att vara särskilt kul. Mellan de brutala utbrotten är han sliten, hes och aningen frånvarande. När Tekashi skriker måste han hämta andan länge. Ibland ser det ut som att han när som helst kan ramla omkull i en liten flåsande hög.

Låtarna är lika korta som deras titlar. Flera av dem piskar upp en energi och kraft som skulle kortsluta Summerburst-festivalen. Upploppet är frånstötande och fascinerade, obehagligt och skrämmande bra.

Covern på ”Look at me!”, en hyllning till XXXtentacion som mördades i Florida i somras, river taket. Och versionerna av ”Billy” och ”Gummo” är ännu värre.

Till slut står Tekashi 6ix9ine och babblar. Han har rivit av sig allt utom kalsonger och strumpor. Han öser kärlek över fansen och kan inte tacka dem nog. Responsen är enorm.

”Jag har ingen aning om hur länge jag kommer att leva”, säger han.

Om en annan artist sa något liknande skulle det låta fånigt.

Här blir det bara olycksbådande.