Kaffe-låtar får mitt hjärta att slå snabbt
Kaffe och popmusik är mina två element. De har gått hand i hand sedan jag på allvar upptäckte dem samtidigt, i de tidiga tonåren.
Jag kommer ihåg Blur-basisten Alex James i dokumentären ”Starshaped”. I baksätet av en van satt han och sippade på en cappuccino i porslinskopp. Det blev min sinnebild av popmusik. Sex, drugs & rock’n’roll var aldrig för mig; koffeinet är min drug of choice. Kaffe signalerar ju någonting så mycket mer sofistikerat, bortom ölbröl och gitarrsolon.
Jag dricker alltid kaffe när jag lyssnar på musik. Det förstärker upplevelsen. För att bekräfta min tes ringer jag Solde-Dan. Solde-Dan jobbar på kaffebaren Solde i Malmö och lever och andas kaffe.
– Inget snack om att kaffe öppnar upp sinnena och därmed har en förstärkande effekt. För egen del är det tydligt att jag får generell ”feeling” när jag intagit tiokoppen. Naturligtvis har koffeinet delaktighet i denna vidgning av känslorna, säger Solde-Dan.
Kaffets toppar kommer med oundvikliga, djupa dalar. ”I hate what coffee does to me now”, tweetade The Weeknd 2012 i en av de mest relaterbara tweetsen någonsin. Jag kan också få helt otrolig ångest av kaffe. Men med den missbrukande romantikerns trotsiga övermod jagar jag bara nästa high.
Mitt hjärta slår alltid lite snabbare när ordet kaffe finns med i en låttitel. Mina tre favoriter: ”Black coffee in bed” med Squeeze, Blurs ”Coffee & tv” och Kelelas ”Cherry coffee”. Och då har vi inte ens snuddat vid den frankofila soulpoporkestern The Style Councils debutalbum ”Café bleu”, där etiketten på vinylen utgörs av en skummig cappuccino och den brittiske mod-författaren Paulo Hewitt skriver omslagsessä under pseudonymen The Cappuccino Kid.
Min vurm för kaffe gäller även annan kultur och tilläts kulminera i Jim Jarmuschs ”Coffee and cigarettes”, där Tom Waits, Iggy Pop, Jack och Meg White och Wu-Tang Clan-kusinerna GZA och RZA hade besvärliga konversationer över torftiga koppar och solkiga askfat i elva magiska kortfilmer. I maj väntas nya säsongen av ”Twin Peaks”. Jag älskar agent Coopers nästan erotiska förhållande till kaffe. Och precis som Dale föredrar jag mitt kaffe svart som midnatt, en månlös natt.