Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

The Halo Effect är jordnära glädjespridare

Uppdaterad 2023-02-21 | Publicerad 2023-02-17

Få frontpersoner är så varma och omhändertagande som The Halo Effects Mikael Stanne, som dessutom även sjunger i metalbanden Dark Tranquility och Grand Cadaver.

KONSERT Serotoninnivåerna skjuter i höjden i The Halo Effects närvaro. En stund med tungviktarna inom melodisk dödsmetall är mer effektiv än en dos antidepressiva.

Betyg: 4 av 5 plusBetyg: 4 av 5 plus
The Halo Effect
Turnépremiär: Debaser, Stockholm. Publik: 750 (utsålt). Längd: cirka 70 minuter. Bäst: Nya låten ”Become surrender” och den bekanta besten ”Shadowminds”. Sämst: Det inledningsvis låga ljudet som hindrar Mikael Stannes sång och Niclas Engelins gitarrmelodier från att fylla lokalen.


För lite mer än tre år sedan möttes de tidigare In Flames-medlemmarna Mikael Stanne och Niclas Engelin under avslappnade former för att jamma och spela in några demos. Ryktet spred sig och allt eftersom anslöt Jesper Strömblad, Peter Iwers och Daniel Svensson, också de tidigare medlemmar i In Flames. Plötsligt hade ett band uppstått – The Halo Effect.

När Göteborgsgänget senare gick in i inspelningsstudion för att spela in några demos kom de ut på andra sidan med ett färdigt fullängdsalbum – ”Days of the lost” – som bara en vecka efter släpp i fjol seglade upp till en förstaplats på Sverigetopplistans albumlista.

I kväll gör gruppen sitt första gig som headlineakt. Slagkraften i kvintettens melodiska dödsmetall dubbleras i styrka när den framförs på en fullpackad klubb. Intensiteten från Svenssons dubbelkaggar tränger sig omedelbart in i blodomloppet och höjer pulsen medan Engelins melankoliska gitarrmelodier sätter sig i mellangärdet. Även dragningskraften i nytt material – låtarna ”Become surrender” och ”The defiant one” – är omedelbar.

”Where is the fire?/Where is the spark?” frågar sig Stanne i “The needless end”, konsertens andra låt.

Svaret är busenkelt: på Debaser. Här och nu. Det är hett, svettigt och fullkomligt berusande.

The Halo Effect.

Få frontpersoner är dessutom så varma, närvarande och omhändertagande som Stanne, som alltid bär ett Colgate-stort leende på läpparna. Slår du upp ordet ”spelglädje” i en ordbok lär sångarens namn dyka upp.

Inför ”Feel what I believe” berättar han om tonårstiden i Göteborgsförorten Billdal, när kärleken till hårdrocken kändes överväldigande men få fattade vad han och hans kompisar höll på med. Han tittar stolt ut över publiken och konstaterar att ihärdigheten gav utdelning. Att de numera delar något väldigt speciellt med likasinnade. Tacksamheten och ödmjukheten är oerhört klädsam.

Och den tar inte slut där. Någonstans runt det första extranumret ”The last of our kind” uppmuntrar Stanne publiken att hänga kvar efter spelningen och dricka bärs med dem. Sedan är det efterfest på Oliver Twist. ”Alla är välkomna”, meddelar han. Det känns som att hänga med nära vänner, inte svenska dödsmetallpionjärer och tidigare In Flames-medlemmar.

Under avslutande ”Shadowminds”, som redan är bandets evergreen, är jublet öronbedövande och glädjen överväldigande. Efteråt lämnar de flesta lokalen med fåniga leenden på läpparna.

Den enda nackdelen? Att vi inte fick dela stunden tillsammans med Strömblad, som i kväll ersattes av Patrik Jensen.


Fotnot: The Halo Effect spelar på Pustervik i Göteborg 17/2 och Kulturbolaget i Malmö 18/2.


Följ Aftonbladet Musik på FacebookInstagramTwitter och Spotify för full koll på allt inom musik