Stabil avslutning på Petters jubileum
Uppdaterad 2019-07-10 | Publicerad 2018-11-30
ALBUM På ”Dö sen” rundar Petter av sitt omfattande 20-årsjubileum med några av sina starkaste låtar i år.
Petter
Dö sen
Baba/Sony
HIPHOP Fyra singlar, tre album, sammanlagt 27 nya låtar. Dessutom en nyutgåva av debutalbumet ”Mitt sjätte sinne”, en turné och fem unika konserter på Mosebacke i Stockholm i somras.
Det har varit närmast omöjligt att missa Petters 20-årsjubileum som skivartist. På årets första album ”Lev nu” fanns låten ”Lev nu dö sen” och den här finalen heter lämpligt nog just ”Dö sen”.
För arbetsnarkomanen Petter Alexis ger inga signaler om att stänga av sin kreativitet på ett bra tag. Jag blir inte förvånad om han fortsätter rappa i 20 år till och styr upp ett liknande jubileum när han är 64.
Det vore tveklöst spännande att se honom fortsätta åldras i hiphop. För den stora behållningen med årets skivor är att han verkligen etablerat sig som den svenska hiphopens ålderman, som aldrig försöker vara någon annan än den han är utan rappar om sitt 40 plus-liv som fembarnsfar och vin- och krogentreprenör.
Den sortens perspektiv är han tämligen ensam om och det skulle givetvis väldigt lätt kunna bli parodiskt med allt det svennigt medelklassiga i en hiphopkontext (”knivskarpa planer, sylvassa rakblad/placerar klokt nu för kommande barnbarn”) men Petter undviker det genom att alltid minnas varifrån han kommer.
Och även om ”Dö nu” precis som ”Lev nu” är full av yngre gäster – här bland andra Ana Diaz och Parham – försöker Petter heller aldrig låtsas att han är längst framme vid kanten utan gör den musik han själv gillar och bottnar i, vilket han i princip alltid har gjort. Vi får således inte de allra hippaste beatsen och effekterna här men vi får rakt igenom gedigna, välskrivna låtar som hela vägen vill något.
”Ser dig”, med Thomas Stenström i refrängen, är en snyggt hitkrokig låt om vänner som försvunnit eller halkat snett. ”Innan du går”, som Janice verkligen får att glänsa med sin skira r’n’b-stämma, reflekterar fint kring svårigheterna i att hålla liv i ett längre förhållande. Klart mest underhållande är ”Upp & ner” där Ozzy och Petter rappar skruvat om tillvarons villkor (”Ibland upp som en rymdraket/Det går bra, pengar rullar in som Ullared”).
Det centrala spåret är förstås sex minuter långa singeln ”Brevet”, där Petter växlar ljudfiler med sin gamle 90-talspolare musikproducenten och rapparen David Jassy, som lämnade Stockholm för att sökte lyckan i Kalifornien men hamnade som livstidsdömd för mord i San Quentin-fängelset norr om San Francisco. Utan att gå in på skuldfrågan är låten en gripande berättelse om hur snabbt livet kan förändras, och även hur mycket Sverige har förändrats de senaste 20 åren.
27 nya låtar på ett år är mycket, och möjligen hade Petter rent kvalitativt tjänat på att koka ned sitt jubileum lite, men albumen är samtidigt en imponerande ”body of work” som lyckats belysa hela Petters artisteri och samla ihop en imponerande gästlista.
”Dö sen” är hur som helst en synnerligen stabil final.
BÄSTA SPÅR: ”Brevet”.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik