Föräldramord, övergrepp och kitsch i nya ”Monster”
Efter berättelsen om Jeffrey Dahmer kommer nu den om bröderna Menendez
Uppdaterad 13.59 | Publicerad 13.26
TV-RECENSION I Netflix serie om Jeffrey Dahmer rådde det ingen tvekan om vem som var monstret. Men i uppföljaren ”Berättelsen om Lyle och Erik Menendez” är det svårare att avgöra vilka som var värst.
Var det mördarna, eller var det deras offer?
Monster: Berättelsen om Lyle och Erik Menendez
Säsong 2
Av Ryan Murphy och Ian Brennan, med Nicholas Alexander Chavez, Cooper Koch, Javier Bardem, Chloë Sevigny, Ari Graynor, Nathan Lane, Dallas Roberts, Leslie Grossman.
TRUE CRIME-ANTOLOGI. På kvällen den 20 augusti 1989 gick bröderna Lyle och Erik Menendez in i sitt stora hem i Beverly Hills med bössor i händerna, för att skjuta ihjäl sina föräldrar José och Kitty.
José dog efter den första attacken, och efter att Lyle hade laddat om en gång ute på parkeringen – för att kunna gå tillbaka in och skjuta sin mamma med ett sista dödligt skott i ansiktet – hade sammanlagt 16 skott avlossats.
Men vilka var egentligen monstren? Var det bröderna, eller var det föräldrarna?
Det är frågan det spekuleras i, i den här andra säsongen av superproducenten Ryan Murphys och parhästen Ian Brennans true crime-antologi ”Monster”, vars första säsong från 2022 handlade om seriemördaren Jeffrey Dahmer.
Nicholas Alexander Chavez och Cooper Koch spelar Lyle och Erik Menendez, som när vi först träffar dem tycks ha kommit undan med morden och lever gott på sina föräldrars väldigt stora förmögenhet.
Men när Erik, som plågas av så dåligt samvete att han känner sig självmordsbenägen, erkänner allting för familjens psykolog (Dallas Roberts), som i sin tur berättar det för sin försmådda älskarinna (Leslie Grossman) – som i sin tur berättar det för polisen – dröjer det inte längre förrän bröderna är frihetsberövade.
Att de gjorde det råder det ingen tvekan om. Men varför gjorde de det?
Den första förklaringen, som serien går in på när Leslie Abramson (Ari Graynor) kopplas in som Eriks försvarsadvokat, är att bröderna gjorde det i självförsvar efter att under lång tid ha levt under fruktansvärda förhållanden, och utsatts systematiskt för både fysisk och psykisk tortyr och grova sexuella övergrepp.
Främst av en brutal och kontrollerande pappa (Javier Bardem), men även av en pillerknaprande, patetisk mamma (Chloë Sevigny).
Den andra, som börjar ta över när serien fokuserar på rättegångarna och delvis förmedlas till oss genom Vanity Fair-journalisten Dominick Dunne (Nathan Lane), är att bröderna är samvetslösa psykopater som gjorde det för att komma åt pengarna.
Den absoluta sanningen, som kanske finns någonstans emellan, kan serien naturligtvis inte ge oss. Men ett större problem är att den inte heller riktigt vet vad den själv vill vara, och har en svårstyrd ton som kastar sig mellan å ena sidan det skrämmande och olycksbådande och å andra sidan total kitsch och poppiga tidsmarkörer som Milli Vanilli, OJ Simpson, och Lyles komiska försök att få in en flaska Bain de Soleil i fängelset. Och i särskilt de senare avsnitten börjar det hela kännas lite trögt.
Men skådespeleriet är genomgående på topp. Vissa avsnitt, och då speciellt det femte, är väldigt bra. Och som helhet hamnar serien någonstans i mitten av Murphys ojämna bibliotek, med lite av både det bästa och det värsta av hans karaktäristiska ingredienser.
Det är ömsom insiktsfullt och ömsom ytligt, ömsom skarpt och ömsom bisarrt.
”Monster: Berättelsen om Lyle och Erik Menendez” finns att streama på Netflix.