Sonen: ”Huset var alltid låst”

Karin Ahlborg

2207 Seymour Avenue – fram till i går en helt normal adress.

I dag är det Skräckens hus.

– Huset var alltid låst. Det fanns lås till källaren. Lås till vinden. Lås till garaget, säger misstänkte kidnapparens son, Anthony Castro, 31.

I den vita träkåken i Tremont i sydvästra Clevleand i Ohio misstänks Ariel Castro ha dolt sin mörka hemlighet i åratal.

Precis som i fallen med Elizabeth Fritzl och Natascha Kampusch är människorna på Seymour Avenue chockade över vad deras till synes normale granne visat sig kapabel till.

Det lilla 1950-talshuset på 130 kvadrat fördelade på två våningar, åtta rum dessutom källare och ett vindsutrymme, var tillbommat med täckta fönster och Ariel Castro visade sig sällan.

Inte ens Ariel Castros egen son, Anthony, 31, säger sig ha förstått vad som pågick inom skräckhusets fyra väggar.

I går visade han upp bilder från 2001 inifrån pappans villa för brittiska Daily Mail.

Där kan man se hur den misstänkte kidnapparen ler stort framför dörren till källaren – som är försedd med hänglås.

– Huset var alltid låst, säger sonen till tidningen och fortsätter:

– Det fanns ställen dit vi aldrig fick gå. Det fanns lås till källaren. Lås till vinden. Lås till garaget.

”Förtjänar att leva bakom galler”

Sonen berättar enligt Daily Mail att pappan Ariel Castro så sent som för några veckor sedan frågade honom om han trodde att kidnappningen av ett av offren – Amanda Berry – någonsin skulle lösas.

– Om det är sant att han tog henne fången och tvingade henne att ha sex med sig och föda hans barn och hållit henne dold och hållit dem undan solljuset, då tog han verkligen de här flickornas liv, säger han enligt Daily Mail.

Sonen fortsätter:

– Han förtjänar inte att ha sitt eget liv längre. Han förtjänar att leva bakom galler under resten av hennes liv. Jag är bara tacksam att de lever.

Anthony Castro beskriver pappan som en våldsam, kontrollerande man och hävdar att han nästan misshandlade sin egen fru till döds medan hon återhämtade sig från en hjärnoperation 1993. Familjen ska ha lämnat pappan 1996 och sedan dess säger sig Anthony inte ha tillbringat mycket tid i huset.

– Det är häpnadsväckande att ens tänka på att jag var så nära det där. Att jag fysiskt var i huset för två veckor sedan medan det där pågick.

”Hörde ett skrik”

Inte heller grannar sig ha anat det minsta av vad som pågick i skräckhuset.

– Inte en susning, säger 27-årige Juan Perez som bor två hus längre bort på gatan.

– Jag har känt honom sedan jag var fem och han har alltid varit trevlig.

Juan Perez trodde inte ens att den 52-årige busschauffören bodde i huset.

Där hölls alltså de tre kvinnorna och så småningom ett barn fångna men av det varken syntes eller hördes något.

Utom en gång.

– Vi hörde ett skrik, säger Juan Perez.

– Det var inget skrik som om någon hade roligt eller så, utan ett skrik som fick en att vilja slå larm.

Hjälten bröt upp dörren

Det gjorde också Juan Perez syster men polisen kunde inte avgöra varifrån skriket kommit och därför åkte de därifrån.

Till kåken hör en liten bakgård på drygt 300 kvadrat. Och Charles Ramsey – hjälten som bröt upp dörren där Amanda Berry ropade och dunkade för hjälp – såg Castor där:

– Han brukade leka med hundarna där.

Det som var en helt vanlig adress i går är inte det i dag.

– Det är ett väldigt spöklikt hus, säger en granne.