Janis körde mjölkbil – nu leder han en dold försvarsindustri mot Ryssland
Publicerad 06.28
VALMIERA, Lettland. När Ryssland startade det fullskaliga kriget mot Ukraina 2022 fick Janis Ozols en chock.
Visst hade han i åratal följt Rysslands aggressioner mot Ukraina, Georgien och Moldavien, han hyste inga illusioner om Putins avsikter. Men ett storkrig i Europa?
I dagar satt han hemma och försökte begripa vad som skedde. Sedan samlade han sig och kontaktade lettiska volontärer i Ukraina och frågade hur han kunde hjälpa till.
Vi behöver stabiliserande fenor till granater, löd svaret.
Två och ett halvt år senare är Ozols centralgestalt och informell talesman i det internationella nätverket Wild Bees, Vilda bin, som tillverkar krigsmateriel men hjälp av 3D-skrivare. I ett konferensrum i staden Valmiera i norra Lettland har han lagt ut exempel på vad privatpersoner tillverkar i små hemmafabriker:
Fenor till granater, en drönare, bombfällningsmekanismer, snabbladdare för magasin till automatkarbiner, periskop för soldater som ligger i skyttegravar, tändningsmekanismer för minor, hållare för mörkerkikare som man fäster på hjälmar: ”så att soldaterna inte behöver ta av sig hjälmen när de ska använda kikaren”.
Wild Bees tillverkar också bombhylsor där mellanrummet mellan två plastväggar ska fyllas med splitter för att döda soldater. Dessa kallas godisbomber, ett skämt som uppstod när tullen frågade vad hylsorna ska användas till. ”Godis”.
Nätverket som tillverkar dessa saker och många, många fler, finns i 21 länder, de flesta i Europa men även i Australien, USA och Kanada. De gör 30-50 typer av ”godisbomber” och stjärtfenor.
– Vi har tillverkat över två miljoner fenor, säger Janis Ozols.
Det började med att han skrev upprop i Facebookgrupper för privatpersoner som använder 3D-skrivare. Målet var, säger han, att mobilisera hela världen.
– Många tvekade. De ville inte tillverka materiel som bidrar till dödandet. Jag övertygade dem om att vi hjälper till att skapa fred och frihet. Vi kan skicka hur mycket humanitär hjälp som helst. Om ukrainarna inte kan försvara sig kommer ryssarna att bomba sönder allt vi bidrar med.
Nätverket består av hundratals privatpersoner och några enstaka företag. Verksamheten finansieras med donationer. Det är den digitala erans motståndsrörelse där medlemmarna håller kontakt över krypterade chattar, ritningar skickas digitalt, och tusentals 3D-skrivare i kök, garderober, källare och garage tillverkar materiel efter ukrainska försvarets specifikationer.
Avdelningarna i respektive land ansvarar för sina egna finanser och kontakter med militära förband eller myndigheter i Ukraina.
I Lettland är de 70 personer i åldrarna 16-75 år. De flesta har en eller två skrivare hemma, vissa så många som tolv. Flera hundra personer har passerat genom nätverket under två år.
Janis Ozols är en storvuxen och vältränad 34-åring. Berättelsen om honom är en berättelse om en vilsen tonåring och sökande ung man som pluggade på universitet och inte visste vad han ville göra i livet.
Han köpte en 3D-skrivare därför att han fascinerades av tekniken.
Ozols hade sina åsikter klara om Ryssland långt före Ukrainakriget. Dåvarande Sovjetunionen ockuperade de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen från andra världskriget och fram till imperiets sammanbrott 1991.
– Ryssarna har en imperialistisk mentalitet, säger han. De tycker det är normalt att ockupera andra länder.
Janis Ozols är sedan 16 år medlem i Nationella alliansen, ett högerparti som fick drygt nio procent av rösterna i senaste parlamentsvalet.
– Jag hatar inte alla ryssar. Det finns de som stödjer Ukraina också.
Det är varmt i konferensrummet. Ozols öppnar fönstret. Glada barnröster tränger in. En vacker, fridfull sensommardag. Vi vet det inte, men meddelar regeringen i Riga att en rysk drönare lastad med sprängämnen har kraschlandat på lettisk territorium.
Ukraina är ett nytt slags krig. Högteknologi parallellt med ett primitivt skyttegravskrig som påminner om första världskriget där soldater rusade över stora fält och mejades ner.
Janis Ozols sätter på sin dator och visar hur han kan styra 3D-skrivaren som arbetar i en garderob hemma i hans hus.
Det tar 16 minuter att tillverka en liten fena, flera timmar för att tillverka de större fenorna till pansarbrytande granater och bomber som kan spränga broar.
Tillverkningskostnaden för en fena är 25 cent, närmare tre kronor, till största delen på grund av elpriset. Ett företag har gjort en aluminiumform där man kan gjuta fenor. Kostnaden blir då 10 cent per fena, en dryg krona.
Formen kostade 3000 euro att tillverka. Ozols har beställt en större som kostar 10 000 euro. I den kan man gjuta fyra stabiliserande fenor samtidigt.
– Vi har nu en kapacitet på 1300 per dygn.
Ett samtal med Janis Ozols blir ett samtal om logistik och produktionskostnader. Ett krig är inte bara döden på slagfältet, det är också en kamp om vem som kan producera flest dödsbringande vapen, och distribuera dem till soldaterna.
Kriget i Ukraina påminner om första världskriget också för att kombattanterna prövar sig fram. Under första världskriget sköt soldaterna med pistoler på fiendens flygplan. Från planen kastade piloter ner granater.
Nu experimenterar de stridande med drönare och olika sorters bomber.
Ingen hade nog föreställt sig att drönare skulle få så avgörande betydelse. Ozols håller upp en som Wild Bees är med och tillverkar. Kroppen består av två delar som hålls ihop med 22 skruvar. En enkel konstruktion som snabbt kan monteras av vem som helst.
Förra månaden skickade Wild Bees 100 drönare till Ukraina, det var första leveransen. Ozols räknar med att kunna skicka ytterligare 300 i oktober.
– Ukraina behöver små drönare för att kunna bekämpa soldater på marken. Vår är en kamikazedrönare som kan bära en bomb på ett och ett halvt kilo. Vi håller på att utveckla en variant med droppmekanism så att den kan fälla en bomb, återvända till basen och användas flera gånger.
Drönaren kostar 300 euro att tillverka. Målet är att skicka 200 per månad till Ukraina. Problemet är att få fram pengar.
– Visst är det bra med stora donationer. Men ännu viktigare är att vi får pengar regelbundet så att vi kan producera i jämn takt.
Janis Ozols körde mjölkbil när kriget bröt ut.
Nu är han en av få offentliga personer i en dold multinationell försvarsindustri.
Ukrainska försvaret har sagt att Wild Bees producerar en tredjedel av alla plastdetaljer som behövs. För Janis Ozols är försvaret av Ukraina ett försvar för Lettlands frihet.
– Om inte vi hjälper Ukraina, vem ska då hjälpa oss? säger han.