Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Elise, Lisa

”Jag tänker på honom jämt’’

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-04-05

Engla blev torterad, säger mamman som inte tror på Anders Eklunds historia

slipper aldrig smärtan Engla, 10, strålar av livsglädje på fotografiet på byrån. Hennes högsta önskan var att bli tonåring. Och artist. En månad efter att bilden togs var hon död. Lastbilschauffören Anders Eklund dömdes till livstids fängelse för mordet på flickan. I dag, klockan 16, hålls en enkel minnesgudstjänst i kyrkan i Stjärnsund.

STJÄRNSUND. Ett år har gått sen tioåriga Engla försvann – bara ett par hundra meter hemifrån.

Hennes sargade kropp hittades åtta dagar senare.

Mördaren är dömd till livstid. En dag kan han bli fri – men Englas familj slipper aldrig ur smärtan och sorgen.

– Tyvärr tänker jag på honom flera gånger om dagen och det är inga tjusiga tankar, säger Carina Höglund, mamma till Engla och Sol.

I en snöhög utanför huset står en ängel. Till våren ska skulpturen ner till vägkröken där Engla rövades bort. På en hög byrå inne i vardagsrummet trängs fotografier på en älskad dotter och syster. Bakom ett av dem står en liten genomskinlig plastburk med vitt lock och en etikett som polisens tekniker satt dit. I burken ligger de sotiga resterna av en liten ring.

– Det handlar inte bara om rättegångar och polisutredningar. Vardagen finns där också. Livet blir sig ju aldrig likt igen. Och vi, brottsoffren, har fått livstidsstraff, säger Carina Höglund.

Hittade cykeln i skogen

Engla hade för första gången fått tillåtelse att cykla ensam hem från fotbollsplanen i idylliska Stjärnsund. Carina Höglund visste att dottern inte kunde ringa eftersom det inte hade fungerat att tanka hennes kontantkort via nätet.

Carina Höglund började leta direkt när Engla inte svarade. Då hade det gått 20 minuter efter sista samtalet. Efter en dryg timme hittade hon dotterns cykel inne i skogen, vid vägkröken drygt 200 meter hemifrån.

Polisen fick larmet knappt 20 minuter senare. Anders Eklund, 42, greps efter två dagar – på väg till Helsingborg i sin lastbil. Då hade en trafikpolis hunnit ringa upp honom och fråga om han sett flickan. Hans bil hade ju befunnit sig på platsen.

– Vad hade hänt om han hade haft henne med i bilen, säger Carina Höglund.

Tvingades ta för mycket ansvar

Hon tycker att kommunen stod handfallen.

– Jag efterlyser mer professionalism. En riksmordkommission, fast för brottsoffer. Med proffs som verkligen vet vad som behövs och som kan finnas med de anhöriga de första veckorna efter att någon blivit våldsdödad, säger Carina Höglund.

Hon tycker att hon tvingades ta alldeles för mycket ansvar.

– När man är med om något så här hemskt blir man väldigt stressad. Man kan inte tänka på allt. Jag hade behövt hjälp av en lyhörd person som varit i min situation och förstod.

Polisens förhörsledare pressade den misstänkte. Åtta dagar efter Englas försvinnande erkände Anders Eklund mordet på Pernilla Hellgren i Falun 2000. Sedan erkände han att han mördat Engla.

”Engla blev torterad”

Senare samma eftermiddag pekade han ut var hennes kropp fanns. Bara drygt fyra mil bort fågelvägen. Familjen har ännu inte varit där.

– Engla blev torterad. Jag säger inte våldtagen för jag tror inte på första delen av Anders Eklunds historia. Men jag tror honom när han säger att han utnyttjade henne sexuellt efter att hon var avliden.

– Jag ser ju att det har varit en stor fajt, eftersom hon hade jackan uppdragen i halsen och hennes smycke var avslitet och låg på marken.

Carina Höglund tycker fortfarande att det är för mycket som inte stämmer. Hon får inte ihop Eklunds historia med bevisningen och det får henne att känna sig förvirrad.

– Nu ska jag leva med att mitt barn har upplevt någonting så fruktansvärt.Det är den känslan – och saknaden – jag tycker är så jobbig och svår att hantera, säger Carina Höglund.

Hon anser att de som säljer och konsumerar barnpornografi också bär skuld för det som drabbade Engla.

– Sprider man sådana här sjuka idéer till sjuka människor som Anders Eklund är man medskyldig till Englas död, säger Carina Höglund.

Hade polisen kunnat stoppa Eklund tidigare? Ett vittne fotograferade honom när han försökte våldta en kvinna i Sandviken 2006. Han namngavs av en ungdomskamrat samma år för mordet på Pernilla Hellgren.

Vännen hade sett fantombilden på Pernillas mördare och tyckte att den liknade Eklund. Men uppgifterna prioriterades inte. Och det centrala registret över olösta mord och sexualbrott, Viclas, las ner 2006. Det kostade för mycket.

Nu tvingas Carina Höglund ta itu med blanketterna till Brottsoffermyndigheten.

– Jag tycker att det är galet att domstolen dömer ut skadestånd och sedan ska Brottsoffermyndigheten göra en ny bedömning. Jag tycker att staten ska gå in direkt – och sen får brottslingen bli skyldig staten. I slutändan är det ändå så det blir.

Fotograferade Eklunds bil

Bilden på den cyklande Engla ledde polisen rätt.

En förbipasserande som hade köpt en ny kamera ville testa den och knäppte. Anders

Eklunds bil passerade kort efteråt – och hamnade också på bild.

Nordisk kriminalkrönika 2009 har bilden på Engla och Eklunds bil på omslaget. I marknadsföringen skriver förlaget: “Händelserna är otroligt spännande och övergår din vildaste fantasi.”

– Det mest kränkande jag upplevt under hela tiden efter att Engla blev mördad, säger Carina Höglund.

Hon tycker att det borde stått: ”Det hemska och tragiska som många familjer fick gå igenom 2008.”

– Jag ringde redaktören. Det enda jag begärde var att han skulle ta bort ”spännande” för jag tycker fan inte att någon ska läsa om mordet på min dotter eller utredningen av det för att det är spännande. Det är tragiskt.

Engla upptäckte friheten

Bilden på Engla som cyklar vill hon skydda.

– Det är den sista som finns på henne. Jag vill att den ska vara helig.

Carina, sambon Torbjörn och flickorna lämnade Stjärnsund för huset i skogen i januari förra året. Engla var först inte så förtjust i flytten.

– Men hon blev nöjd när hon upptäckte friheten. Att hon kunde gå och cykla till badplatsen och kompisar, säger Carina Höglund.

Engla fyllde 10 år den 5 mars 2008.

– Jag gjorde i ordning hennes rum till

födelsedagen. ”Åh, mamma, jag har fått en total room

makeover” sa hon och hoppade av glädje.

Den glädjen fick Engla bara känna i knappt en månad.