”Ala drunknade i sitt eget blod”

Saras 19-åriga sto plågades till döds av veterinären

helskärm

Sara Vänman, 28, skulle ge sin häst en värdig död - i stället plågades djuret ihjäl.

Veterinären sköt och skar i stoet i 30 minuter medan hästen levde.

– Hon drunknade i sitt eget blod, säger hon.

Sara Vänman hade planerat en behaglig pension för sitt 19-åriga sto Ala. Men på morgonen den 11 mars fick stoet missfall och fostret fastnade på väg ut. Sara ringde den lokala veteri­nären som kom ut till häst­gården i Bodbyn, Umeå.

Tillsammans med veterinären bestämde Sara att det bästa för Ala var att avliva henne.

Men det gick inte som planerat. Giftinjektionen fungerade inte i det kalla vädret. Veterinären rekommenderade då att avliva med bultpistol.

– Vi är vana vid att använda det på de hästar vi tagit bort tidigare. Hon sa att hon inte var så van, men rekommenderade metoden, säger Sara.

Sprang i luften

Sedan plågades stoet i 30 minuter.

Det första skottet fick stoet att falla till marken - springande med benen i luften och blödande ur näsborrarna. Veterinären sköt en andra gång med bult­pistolen.

– Då såg vi att hon sprang ännu mer, hon var vid medvetande, säger Sara.

”Andas i väsningar”

Jordbruksverkets regler säger att när ett djur avlivas med bultpistol ska det också tappas på blod för att ­garantera att det inte bara slagits medvetslöst. Vanligtvis sker det med ett stick i halsen.

Men på stallbacken i Bod­byn skar veterinären ett nästan 30 centimeter långt hål längs Alas hals innan hon använde bult­pistolen en tredje gång.

– Det slutar med att Ala ligger och springer sam­tidigt som hon skär henne och hästen andas i väsningar genom hålet i bogen, ­säger Sara.

Hade inte kompetens

Till slut förblödde stoet på gårdsplanen utanför stallet.

Dagen efter bestämde sig Sara Vänman för att an­mäla händelsen till VAN, ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård.

– Så här snett får det inte gå. Man blir upprörd, säger Lars Lannek, erfaren veterinär och ledamot i VAN.

Nu har nämnden kommit fram till att veterinären varken hade kompetens för bultpistol eller förblödning. Hon skulle ha låtit bli.

– Vi var synnerligen eniga om utfallet. Samtidigt ska det sägas att det här är det värsta som kan hända en ­veterinär. Det är en väldigt stressig situation, man gör det inte utan hjärtklappning, säger Lars Lannek.