Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Matteus

”Rånarna vet för mycket – för ofta”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-09-23

Rånarna vet för mycket. För ofta. Det menar Dick Malmlund, säkerhetschef på Svensk handel.

Enligt Stefan Rydholm, på säkerhetsföretaget Panaxia, behöver morgonens rån inte vara ett insidejobb. Det finns andra alternativ.

Men han önskar ändå att han kunde kontrollera personalen ännu hårdare.

Dick Malmlund, säkerhetschef på Svensk handel menar att de som rånar värdedepåer och värdetransporter alltför ofta får hjälp från någon på insidan.

– Det förekommer inside, men jag vågar inte säga hur ofta.

Men eftersom gärningsmännen gör för många rätt och vet för mycket vid rånen tycker han ändå att det tyder på att de ofta får hjälp från insidan.

– Allt för ofta går rånarna rakt på, utan att göra fel, när det är som mest pengar. Och det borde inte vara känt.

Inside bevisas sällan

Stefan Rydholm, säkerhetschef på Panaxia som sysslar med värdetransporter och deponering, menar att man är för snabb med att gå ut i medier och säga att värdedepå- eller värdetransportrån måste vara insiderjobb.

– Det är inte alltid ett insiderjobb trots att folk säger det så fort det varit ett rån. Det är mycket sällan polisen lyckas bevisa det.

– Det är likadant idag. Insideteorin är en av arbetshypoteserna, men om det verkligen är så vet man inte.

Statistiken avslöjar inte sanningen

Men Dick Malmlund menar att statistiken över vilka som faktiskt fällts för rånen inte är särskilt intressant när det gäller insidejobb.

– En handfull väktare har fällts för inside de senaste 10 till 15 åren.

– Om man griper gärningsmannen som begått rånet betyder inte det automatiskt att man får tag i den som gett informationen. Statistiken över fällda avslöjar inte sånt utan är inriktad på att klara rånet och inte insidefolket.

Finns andra sätt

Stefan Rydholm menar att rånarna inte behöver ha en källa på insidan för att komma över den information de behöver.

– Det kan finnas andra sätt för rånarna att skaffa information. Det kan till exempel vara från en tidigare anställd eller via hantverkare eller andra personer som besökt fastigheten. Det är bara fantasin som sätter stopp.

Säkerhetsrutiner

På Panaxia är rutinerna kring när man anställer ny personal tydliga.

Länsstyrelsen kontrollerar alla personer hos polisen för att se att de inte är straffade.

Företaget gör en ekonomisk kontroll för att se att personerna inte är djupt skuldsatta och riskerar att utsättas för utpressning.

De arbetssökande ska också lämna utdrag från belastningsregistret i obrutna kuvert.

Ofta anställs personer som någon i personal redan känner.

Företaget kontrollerar de sökandes referenser noggrant.

Vill kontrollera mer

Stefan Rydholm, säkerhetschef på Panaxia, har arbetat med värdetransporter inom andra organisationer i cirka femton år.

– Vi kan inte göra mer än så. Vi har inte tillgång till polisens spaningsregister.

Räcker verktygen?

– Vi skulle vilja göra en bättre bakgrundskontroll och få en indikation på om personalen umgås med kriminella människor. Men samtidigt är det ingen laglig grund att avskeda någon. Så det är bara en dröm som inte kommer besannas.