Läsarna positiva till bildpublicering

Kriminologen är mycket kritisk

Skånepolisen publicerar nu bilder på misstänkta brottslingar på sin hemsida. Jättebra, tycker de flesta av Aftonbladets läsare. Men kriminologen Jerzy Sarnecki är mycket kritisk.

- Jag tycker inte om det här, det är inte tillräckligt rättssäkert.

Under torsdagen publicerade polisen i Skåne bilder på misstänkta gärningsmän på sin hemsida. I ett pressmeddelande förklarar man att metoden väntas ge stor hjälp att identifiera de som har begått brotten.

- Det finns allt mer övervakningskameror i samhället och det blir vanligare att personer som begår brott fastnar på film. Nu ger vi människor som har information om ett brott möjligheten att bidra till att det klaras upp, säger Skånepolisens informationsdirektör Lars Förstell till TT.

Aftonbladets läsare var inte sena med att hänga på debatten. Många kommenterade torsdagens artikel och debatten fortsätter fortfarande. Hela 84 procent av de 40989 som röstade på "Dagens fråga" tyckte att bildpublicering var ett bra initiativ.

Signaturen lovebird, 61 år, skriver: ”Varför ska inte polisen få använda alla till buds stående medel när det gäller att fånga grova brottslingar? Eftersom gärningen ska betinga ett straff på lägst 2 år, så är det ju inte småsnattarna man vill åt. Se till att höja brottsuppklarningsstatistiken och låt gärningsmännen schavottera. ”

Det finns också läsare som är tveksamma till polisens nya metoder. Flera är oroliga för att oskyldiga ska råka illa ut. Andra frågar sig vad som händer med den som felaktigt råkat hamna på bild. Vem är ansvarig då?

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, är mycket kritisk till den nya metoden som han inte tror kommer att leda till att fler brott klaras upp. Han ser många dåliga bieffekter som han tycker överväger de goda effekterna.

- Jag tycker inte om det här. Det är inte tillräckligt rättssäkert. Det finns en risk att oskyldiga människor drabbas men framförallt är det ett steg i fel riktning.

Att polisen vill ha större och större befogenheter att begränsa integriteten för privatpersoner är en process som pågått länge, enligt Sarnecki.

- Det går självklart att öka den polisiära effektiviteten om man struntar i demokratiska fri- och rättigheter, men det är inte värt priset, säger Sarnecki.

Han tycker inte heller att polisen har tagit hänsyn till att metoden kan förstöra deras eget arbete.

- Har någon sett en person på bild som de uppfattar är skyldig till brottet kan det vara svårt att få vittnet att bortse från det och börja om, säger Sarnecki. Det kan också ge effekten att man ger status och berömmelse till grovt kriminella eftersom de fiinns på polisens sida.

Har Aftonbladets läsare fel när de tycker att bildpublicering är rätt väg att gå?

- Som tur är avgörs inte detta i en omröstning i Aftonbladet. Det finns många aspekter som läsarna inte har koll på. Det är därför vi finns, säger Sarnecki.

Signaturen wib, skriver: Scenario: Jag hamnar på fel ställe i en situation, polisen misstänker att jag som fångats på bilden är en utav de skyldiga. Bild läggs ut på nätet och som följd blir jag "dömd" bland mina medmänniskor. En vecka senare går polisen ut med en ursäkt......jag är fortfarande "dömd".

Sarnecki håller med om att det är just sådan problematik man inte tagit hänsyn till hos polisen. Men trots att han är kritisk tror han inte att någon behöver vara särskilt orolig att bli felaktigt uthängd just nu.

- Jag tror inte att man behöver vara orolig för att råka hamna på bild just nu. Man kan dock inte utesluta risken. Oskyldiga människor kan drabbas. Man ska komma ihåg att det finns ett liv efter lagföring och straff. Då är det problematiskt med bilder som lever vidare på nätet.

Signaturen None_Of_Your_Buissness, 43 år, skriver: ”Det är väl OK så länge polisen tar ekonomiskt ansvar för eventuella effekter av en felaktigt publicerad bild. Kan tänka mig att det skulle vara så där lagom kul att bli publicerad på en bild som misstänkt för att någon polis gjort ett misstag.”

Jerzy Sarnecki svarar: Regelverket är inte inte entydigt i de här frågorna. Blir man uthängd som oskyldig borde man ha rätt till skadestånd. En hel del av bilderna har inte särskilt bra kvalitet och då finns det en uppenbar risk att det kan bli fel.

Signaturen tänk efter, 20 år, skriver: Det är en självklarhet att dessa videor ska kunna visas för att sätta dit förbrytare. Att det får mothugg är bortom min förståelse. Vill ni att förbrytare ska gå fria?

Jerzy Sarnecki svarar: Det är inte rättssystemets uppgift att fånga bovar till varje pris. Det måste vara rättssäkert. Alla misstänkta är inte brottslingar. Det här är en del av en etablerad trend som är problematisk. En trend som handlar om myndigheternas vilja att tränga in i den personliga integriteten.

Jerzy Sarneckis svar på problemen med ouppklarade brott är att fortsätta och utveckla redan etablerade metoder.

- Istället för att sträva efter nya integritetskränkande redskap ska man utveckla sina redan etablerade redskap.

Datainspektionen bestämde under fredagen att de inte tar upp ärendet.