”Skattebetalarna är vinnare”

Vattenfalls vd om Nuonköpet och miljardförlusterna

Vattenfall förlorar miljarder och tvingas säga upp tusentals.

Men Lars G Josefsson, tidigare vd och ansvarig för den kritiserade Nuonaffären, är stolt.

– Det kan låta märkligt, men jag är nöjd med min tid på Vattenfall och det jobb jag har gjort, säger han till Sveriges Radios P4 Extra.

Vattenfall aviserar nedskärningar, uppsägningar och minskade utdelningar till ägarna – som är skattebetalarna via staten. Men Lars G Josefsson ser saker från den ljusa sidan:

– Skattebetalarna står egentligen som vinnare, säger Josefsson till P4 Extra.

Hur står de som vinnare?

– Det ser ut som att skattebetalarna har gjort en väldigt, väldigt bra affär, säger Josefsson.

Han hävdar att svenskarna tjänat hundratals miljarder sedan han tog över bolaget 2000. Vilket enligt Lars G Josefsson betyder att Nuon-fiaskot täcks av övriga framgångar.

– Vi har skapat stora värden. Ägarna har fått stora utdelningar och väldigt positivt saldo, säger han till Aftonbladet.

Han är inte orolig över företagets framtid.

– Tiderna ändrar sig fort och man vet ingenting. Det kan gå åt det ena och det andra hållet. Men energi är någonting som kommer att behövas under lång tid.

Förlustköpet

– Det kan låta märkligt, men jag är nöjd med min tid på Vattenfall och det jobb jag gjort.

Lars G Josefsson blev vd för Vattenfall år 2000 och styrde bolaget till 2010.

Under sin tid vid rodret på det statliga kraftbolaget hyllades han för sitt miljöengagemang, intervjuades av Time magazine som en framtidsvisionär och listades som energibranschens mäktigaste av Ny teknik.

Men nu menar många att köpet av gasbolaget Nuon 2009 kostat Vattenfall och skattebetalarna många miljarder.

Köpet gick på 89 miljarder kronor. Men bara fyra år senare har Nuon tappat 42 procent i värde.

– Hade man vetat i dag att verkligheten såg ut som den gjorde hade jag inte föreslagit beslutet. Det är som vanligt lättare efteråt, säger han.

"Papperspengar"

Enligt Josefsson är nedskrivningen av värdet en förlust "på papperet" och inget som svenska medborgare lider av.

– Det är förlust på papperet. Om fem år, säg, kanske gasmarknaden i Europa ser annorlunda ut, då kan man skriva upp tillgångarna igen och då får man på papperet tillbaka pengarna man förlorade på papperet fem år tidigare.

Fick 61,7 miljoner

I våras sades 2 500 personer, varav 400 i Sverige, upp från Vattenfall.

Nu planeras en försäljning av den europeiska delen av bolaget samtidigt som ännu ett stålbad av uppsägningar kan vänta för att täcka förlusterna.

Själv får Lars G Josefsson 61,7 miljoner kronor i pension av Vattenfall, enligt DN:s granskning som visar att totalt 132 miljoner kronor har delats ut i avgångsersättningar och pensioner till koncernledningen som var med och köpte gasbolaget Nuon och därmed kostade skattebetalarna åtskilliga miljarder.

Lars G Josefsson erkänner att han inte förutsåg hur Nuonaffären skulle utvecklas:

– Det kan jag väl själv tycka att det missade jag, jag bedömde definitivt inte att vi skulle ha en sådan ekonomisk kris med den påverkan på elpriset som det fick.

Kritisk mot media

Men mest av allt är Lars G Josefsson kritisk mot medias bild av Vattenfall, något han återkommer till flera gånger i intervjun med P4 Extra där han säger att den sanna storyn är positiv – men oberättad.

– Att inte den drivkraften finns att ta fram den berättelsen – för den är oerhört positiv för skattebetalarna. Det är lätt att se hur mycket utdelning Vattenfall har givit ifrån sig under de här åren och det rör sig om i storleksordningen 70 miljarder kronor i utdelningar.

Från och med lördag 13.00 kan hela P4 Extra höras HÄR.

Nuon-köpet

2009 köpte Vattenfall nederländska energibolaget Nuon för drygt 89 miljarder kronor.

Affären är den största kontantuppgörelsen i Sverige någonsin.

 Köpet innebar att Vattenfall fick tre miljoner europeiska el- och gaskunder, flera kol- och gaseldade kraftverk och vindkraftverk.

 Men affären har inneburit att det statliga bolagets skulder ökat kraftigt. I efterhand har Vattenfalls finanser försämrats drastiskt. Fram tills i dag har Nuon kostat bolaget över 15 miljarder kronor i rena förluster.

Källa: Svenska Dagbladet

Vattenfalls bottennapp – år för år

2000 Vattenfall köper 55 procent av aktierna i det polska värmeproduktions-företaget EW. Ambitionen är att växa i Europa. Vattenfalls kol­dioxidutsläpp börjar rusa i höjden till följd av brunkols­an­vänd­ningen i Polen och Tyskland. Sex år senare tillhör Vatten­fall de tre bolag som släpper ut mest koldioxid i hela Europa.

2001 Vattenfall blir majoritetsägare i tyska energiföretaget HEW och med det blir man också ägare till några av de smuts­igaste kolkraftverken i hela Europa. Dessutom blir man genom köpet ägare till två kärnkraftverk i Tyskland.

2006 De lokala tyska varumärkena Hew och Bewag och de polska varumärkena EW och GZE byts ut mot varumärket Vattenfall. Vatten­fall ökar sitt ägande i båda de polska företag­en till 75 procent. Vattenfalls koldioxidutsläpp är nästan uppe i 90 miljoner ton per år.

2007 Kärnkraftverket i tyska Krümmel drabbas av en brand i transformatorn och tas ur drift. Samma år stoppas också det andra kärnkraftverket, Brunsbüttel, efter flera rapporter om driftstörningar.

2008 Efter flera år med konstant stigande miljardvinster för företaget och den svenska staten viker kurvan nedåt. Resultatet 2008 är 14 procent sämre än föregående år.

2009 Vattenfall köper det nederländska energibolaget Nuon Energy. Köpesumman är på 90 miljarder kronor, trots att nettovärdet bara hade beräknats till 43 miljarder.

2011 Den tyska förbunds­dagen beslutar att ta alla landets kärnkraftverk ur drift senast 2022. Vattenfall blir då saneringsskyldigt för marken där bolagets två kärnkraftverk står.

2013 Vattenfall skriver ner sina tillgångar i två omgångar under året. Värdet på Nuon har nu skrivits ner med 42 procent jämfört med anskaffningsvärdet och den tyska kärnkraften har tappat hela 117 procent av värdet. Nu delas bolaget i två delar – en svensk del och en del för övriga Europa. Den andra delen förväntas säljas ut.

Så mycket fick Vattenfalls koncernledning

De köpte gasbolaget Nuon till överpris.

Nu tvingas Vattenfall ställa in utdelning till staten.

Samtidigt kammar ledningen hem 132 miljoner.

Så mycket fick koncerledningen i ersättning:

Lars G Josefsson, var VD, slutade 2010.

Ersättning: 61,7 miljoner kronor

Hans-Jürgen Meyer, var ekonomi- och finansredaktör för Vattenfall Europa. Slutade 2010.

Ersättning: 21,5 miljoner kronor

Dag Andresen, var vice VD och CFO. Slutade 2011.

Ersättning: 13,4 miljoner kronor.

Hans von Uthmann, var vice VD, chef för buisness Nordic group. Slutade 2009.

Ersättning: 9,9 miljoner kronor.

Lars Gejrot, var personaldirektör. Slutade 2011.

Ersättning: 8,6 miljoner kronor.

Helene Bierström, var chef för business group pan Europe. Slutade 2010.

Ersättning: 6,9 miljoner kronor.

Ann-Charlotte Dahlström, chef för koncernstab human resources. Slutade 2008.

Ersättning: 6,6 miljoner kronor.

Carolina Wallenius, var informationsdirektör. Slutade 2009.

Ersättning: 3,5 miljoner kronor.

Jan-Erik Back, var chef för koncernstab ekonomi. Slutade 2008.

Ersättning, 0,5 miljoner kronor.

Christopher Eckerberg, var chef för Public affairs. Slutade 2012. Hans personavtal är ännu oklart.

Tuomo Hatakka, chef för buisness group central Europe. Arbetar kvar. Tjänar 10,7 miljoner kronor per år.

Källa: Dagens Nyheter