Vad är det vi firar?

Påskris, kärringar och ägg. Påskens seder är många.

Men varifrån kommer allt? Under hela påskveckan berättar Aftonbladet om just den dagens traditioner i kristendomen, judendomen och hedendomen. Häng med på en bildande resa med Kerstin Danielson.

I dag: Långfredag.

Kristendom

Jesus tvingades själv bära sitt cirka 60 kilo tunga kors som han skulle spikas upp på. På avrättningsplatsen naglades han fast.

Spikar genom handlederna och genom fötterna, som lagts på varandra. Sen restes korset upp. Först efter sex timmar dog Jesus. Då skakades marken av en kraftig jordbävning. Några timmar tidigare inträffade en solförmörkelse, Jesus vänner plockade ner hans kropp. De fick hjälp av Josef från Arimataia, en välbärgad man. Han upplät också en gravplats. Pontius

Pilatus, som dömt Jesus till döden, lät rulla för en stor sten och placerade ut vakter. Jesus hade ju sagt att han skulle uppstå från de döda.

Fram till 1969 var offentliga nöjestillställningar förbjudna i lag.

Judendom

Det hebreiska ordet för påsk, pesach, betyder passera förbi. Gud hade sagt till Moses att han skulle döda den förstfödda sonen i alla familjer som levde i Egypten.

Men de judiska familjerna kunde skonas. Gud skulle passera förbi, “pesach”, de dörrar som smorts in med blod från ett lammoffer. De judiska sönerna överlevde. Vissa traditionella judar fastar en dag under påsken till minne av de egyptiska sönerna som dödades.

helskärm

Hedendom

Risning, att daska till varandra i baken med björkris, är en gammal sed. Det finns belägg att det förekom redan under antiken. I Sverige är risning känt från medeltiden.

Det var fritt fram att risa den du ville. Drängen kunde risa husbonden, barnen sina föräldrar. Risning skulle kunna vara en påminnelse om Jesu lidande. Men enligt folktron var det viktigt att riset skulle ha hämtats på långfredagen. Då hade det magisk inverkan och hjälpte både fruktsamheten och botade ryggvärk.