Ny planet kan vara jordtvilling
Publicerad 2015-01-08
Det finns hopp om livet – trots allt.
Nu har amerikanska astronomer kanske hittat jordens kosmiska tvilling.
– Det är den mest jordlika planeten hittills, säger astronomen Guillermo Torres vid Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics.
Den nya planeten, som döpts till det föga fantasieggande namnet Kepler 438b och ligger i stjärnbilden Lyran, är ungefär lika stor som jorden och ligger inom det vetenskapsmän på jorden kallar "den beboeliga zonen." Alltså inom den zon där det kan finnas vatten och inte är för kallt eller varmt för att liv som vi känner det ska ha en chans att uppstå och utvecklas.
Planetens skugga
Nu är det förstås en bit bort till Kepler 438b, närmare bestämt 470 ljusår Men att det snart bara är en liten obetydlig bagatell i sammanhanget torde vara solklart för alla dem som sett storfilmen Interstellar.
Kepler 438b presenterades vid en astronomikonferens i Seattle och var bara en av sju nya planeter som kan vara lovande enligt en rapport som snart publiceras i den världsledande amerikanska tidskriften The Astronomical Journal.
Alla planeterna har upptäckts med hjälp av Nasas Keplerteleskop och enkelt uttryckt går det till så att det ultrakänsliga teleskopet registrerar planetens skugga när den passerar moderstjärnan.
Av jordens storlek
Ingen har förstås sett de nya planeterna. Men genom otroligt noggranna och känsliga instrument astronomerna ändå hyfsat säkra på sin sak. Kepler 438b är ungefär lika stor som jorden och snurrar ett varv runt sin sol på 34 dagar. Forskarna tror sig veta att en snabbt roterande planet är klippigare än andra himlakroppar vilket skulle ge planeten möjlighet att utveckla liv både på land och i vattnet.
Det är okänt om Kepler 438b och de andra nyupptäckta planeterna har någon atmosfär. Men om de har det och astronomernas teorier stämmer borde Kepler 438b har en snittemperatur på 60 grader och likaledes nyupptäckta Kepler 442b en medeltemperatur kring nollstrecket.
”Mest jordlika”
David Kipping, en av Guillermo Torres medförfattare till den nya rapporten säger att de här planeterna "är de mest jordlika vi kommer att kunna hitta med de data vi fått från Keplerteleskopet.
Keplerteleskopet skickades upp i rymden 2009 med specialuppdraget att leta efter jordliknande planeter i de "beboeliga zonerna" i stjärnbilderna Lyran och Svanen. Det är uppkallat efter den store tyske astronomen Johannes Kepler som dog 1630. Han gjorde många banbrytande insatser. Men den som hade störst betydelse för vanligt folk var hans avhandling “Nova stereometria doliorum vinariorum" eller "Vinfatens nya rymdgeometri" där han visade hur man kunde beräkna volymen i 98 olika typer av bukiga vinfat.