Billiga lyor visst går det
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-08-31
Vinnaren: en tvåa för 3 650 kr/mån
Storbyggaren NCC hade allra dyraste lägenheten - 6,35 miljoner på bostadsmässan i Hammarby sjöstad.
Nu vinner man tävlingen om allra billigaste nya hyreslyan i hela Storstockholm - 3 650 kronor i månaden för en fräsch tvåa.
Rungande revansch för det kartell-stämplade företaget.
- Man kan inte jämföra vår prisvinnande hyreslya med bostadsrätten i sjöstaden. Förutsättningarna är ju så våldsamt olika, säger Peeter Trepp, NCC:s regionchef.
- Visst kan vi bygga billigt med tävlingskommunernas låga markkostnader och vår specialare med förtillverkade husdelar.
Förutsättningarna
Allmännyttiga bostadsföretag i åtta kranskommuner (alla s-styrda) bjöd in 1 500 byggföretag till tävling om billiga hyreslägenheter. Max 5 200 kr/mån för en lya på 65 kvadrat, inklusive statliga investeringsbidraget.
Kommunerna är Botkyrka, Sundbyberg, Nykvarn, Södertälje, Nynäshamn, Värmdö, Upplands-Bro och Upplands Väsby. 39 byggare nappade, tio gick till final.
Alla kommuner har tagit fram mark som tillsammans garanterar 500-800 nya hyreslägenheter. Gärna fler.
Extra intressant är att just en av storbyggarna vinner. De fyra jättar, som anses kunna styra hela marknaden, är NCC, Skanska, Peab och JM. Aktuella inte minst i anklagelserna om kartellbildningar.
Byggarna hävdar att ingen kan bygga billiga hyresrätter om man inte får införa fria hyror i Storstockholm. I klartext vinstkrav i stil med dem man kan kamma hem på att bygga enbart svindyra borätter för välbesuttna, som i Hammarby sjöstad.
Nu är det bevisat
Nu visar det sig att det går utmärkt att bygga billigt. Vilket Aftonbladet länge försökt bevisa med exempel från andra håll i landet. Vår granskning av de orimliga byggkostnaderna satte fart på bostadsdebatten i Stockholm.
Fast man kan ju undra varför kommunerna nu måste prislocka byggarna för att klara sin självklara uppgift att erbjuda vettiga bostäder till rimlig kostnad. Ändå är tävlingen värd beröm. För de verkliga vinnarna blir ju, förhoppningsvis, vanliga människor i hopplöst oändliga bostadsköer.
Lennart Arnstad