Konkurser hotar privata gymnasier
Publicerad 2013-08-21
En av fyra privata gymnasieskolor går back ekonomiskt.
Något som gör att risken för att skolor ska gå i konkurs ökar markant, skriver Dagens Industri.
Men friskolorna slår tillbaka mot kritiken.
– Det är definitivt ingen risk för konkurs, säger Joel Hegardt, vd på Drottning Blankas gymnasium.
En av Sveriges största friskolekoncerner gick i våras i konkurs. När JB Education kånkade berördes 11 000 elever och 1 600 lärare.
Konkursen fick mycket uppmärksamhet, inte minst då vd Anders Hultin dagar innan la upp en bild på Facebook där han korkade upp en flaska vin för 779 kronor med bildtexten: ”Because I am worth it”.
Högre risk än andra
Och skolan kan vara långt ifrån den sista att gå i graven.
Risken för att en friskola med tillstånd att bedriva gymnasium ska gå i konkurs är 25 procent högre än för andra aktiebolag.
Det skriver Dagens Industri som tagit del av en granskning av 129 av Sveriges friskoleföretag. Kreditupplysningsbolaget UC:s granskning visar att var fjärde skola ifjol gick minus, skriver DI.
Granskningen visar också att konkursrisken de senaste åren har ökat från knappt en procent 2008 till 2,5 procent.
– En konkursrisk på nästan 2,5 procent är högt. Risken för konkurs inom friskolebranschen är 25 procent högre än genomsnittsrisken för alla aktiebolag i Sverige, säger Roland Sigbladh, marknadschef på UC, till DI.
Slår tillbaka mot kritiken
12 procent av de 129 undersökta bolagen, av totalt cirka 180, har placerats i den sämsta eller näst sämsta kategorin av UC:s fem riskklasser, skriver DI.
Klassificeringen beror bland annat på bokslutet för ifjol och skulder hos kronofogden.
Men att minussiffror på årsredovisningen skulle innebära att en konkurs står för dörren slås tillbaka av Joel Hegardt, vd på Drottning Blankas gymnasieskola som ligger på UC:s varningslista.
– Då och då drabbas vi av kostnader som gör att vi måste strukturera om. Det kan handla om minskande elevunderlag eller ökande hyreskostnader men det innebär inte att det finns risk för någon konkurs, säger han.
Koncernen med sina 11 skolor och drygt 1 500 elever ägs i dag av Academedia. I en förhandspublicerad och icke-reviderad årsredovisning visar moderbolaget ett resultat på 124 miljoner kronor för 2012/2013.
– Grovt kan man säga att det funkar som för andra stora koncerner. Vi har en egen kassa i Academedia på drygt 300 miljoner som kan användas för att stötta verksamheter som drabbas av svårigheter, säger Joel Hegardt.
Björklund fick betänkande
I går lämnade också Friskolekommittén in sitt betänkande till utbildningsminister Jan Björklund. Efter att fem gånger skjutit upp förslaget på nya regler för friskolor har nu S och MP också slutit upp bakom betänkandet, skriver DI.
I förslaget står bland annat att man vill se prövning av ägarens ekonomiska förutsättningar och lämplighet. Dessutom vill kommittén att offentlighetsprincipen ska gälla för friskolor.
– Om det inträffar nedläggningar så är det viktigt att det inte drabbar elever. Vi vill att elever ska garanteras att få gå kvar på sitt gymnasium och sitt program även om en skola går i konkurs. Det borde friskolorna kunna garantera, säger Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet.
”Utbildning – inte vinst”
Socialdemokraterna vill gå ett steg längre och kräver ett samarbetsavtal mellan en ny friskola och kommunen där den ska etableras, skriver DI.
– Jag tycker att vi har kommit en bra bit på väg, men vi är inte nöjda. Det behövs betydligt skarpare regler och det finns saker som regeringen kan göra ganska snabbt, säger Ibrahim Baylan (S), vice ordförande i utbildningsutskottet till tidningen.
I ett gemensamt yttrande vill S och MP även att alla fristående skolor ska skriva in i bolagsordningen att huvudsyftet är att ge utbildning – inte gå med vinst till aktieägarna.