De verkade utblottade – kunde ha levt ett liv i lyx
Publicerad 2013-06-16
De levde och dog till synes utfattiga.
I själva verket var de mångmiljonärer.
Genom åren har en rad tragiska fall uppdagats där personer levt i misär – trots att de kunnat kosta på sig ett liv i lyx.
SVEN ROSENGREN
Sven Rosengren blev 87 år och dog ensam i sin etta på Möllevången i Malmö 2005.
De som ens lagt märke till honom när han cyklade runt och samlade tomburkar antog med viss rätt att han var en fattigpensionär som drygade ut inkomsterna genom att panta burkar som han rotade fram ur papperskorgar. Sanningen visade sig vara mycket märkligare.
I hans stiftelse, Justa Gardi, fanns över tolv miljoner kronor och på hans eget bankkonto över en miljon. Stiftelsens syfte är att strida för mänskliga rättigheter i olika sammanhang och fortsätter att dela ut pengar till ändamålet.
SYSKONEN WIBERG
Henry och Harriet Wiberg var syskonen som levde tillsammans hela livet i föräldragården Bökevara utanför Emmaboda.
När Henry dog, 86 år gammal, 2001 öppnades syskonens gemensamma testamente och vips var Hembygdsföreningen 28,5 miljoner rikare. Henry och Harriet Wiberg var aldrig medlemmar i föreningen, ironiskt nog för att spara in medlemsavgiften.
Men även om syskonparet inte kostade på sig just någonting under sina liv så njuter Emmabodaborna av arvet.
Det har blivit en häst för handikappridning till ridskolan, gratis mopedkurs för alla 14-åringar, en braskamin till ett äldreboende och gratis landgångar, isterband och ostkaka vid föreningens fester.
”EREMIT-BERTIL”
1992 dog Bertil Karlsson, ensam och utblottad på sin gård. Bland människorna i orten kallades han ”Eremit-Bertil” – han visade sig vara god för miljoner.
Han hade under åren styckat av mark och sålt som fritidshustomter, samtidigt som han själv levde sparsamt. Pengarna växte till en förmögenhet – och när Bertil Karlsson dog var han god för 1,6 miljoner kronor.
”BURK-CURT”
Han kallades Burk-Curt och cyklade runt Skellefteå i smutsiga kläder och samlade burkar.
Curt Degerman höll sina omkostnader på ett minimum, i stort sett la han bara ut pengar på köttbullar och någon gång falukorv. Resten av det han skrapade ihop investerades i fonder och guldtackor.
Vid ett tillfälle spekulerade han i att panten skulle höjas och lagrade burkar i huset tills det nästan sprängdes. Det visade sig vara en felkalkylering eftersom burkarna hann bli för gamla innan höjningen kom.
När Burk-Curt dog 2008 uppdagades att hans samlade förmögenhet var 12 miljoner i form av fonder i Luxemburg, 124 guldtackor och två fastigheter i centrala Skellefteå. Hans kusin ärvde rubbet.
”JÄRNVÄGAREN”
Stockholmsprofilen Ernst Ledin gick under namnet ”Järnvägaren”. Han var uteliggare och ett känt ansikte på Stockholms härbärgen.
Men Ernst Ledin var inte fattig, långt ifrån.
Under alla år på Stockholms gator hade han lagt undan pengar – som han testamenterade till andra hemlösa via Frälsningsarmén och Stadsmissionen.
Ernst Ledins sparande gav hjälporganisationerna 1,5 miljoner kronor.
HELENA LANGENHED
85 år gammal dog Helena Langenhed, ensam, bortglömd och blind i total misär vintern 2002/2003.
I takt med att synen försvann förföll hennes gård Flahall utanför Bollebygd, tills hon levde som uteliggare på sin egen mark.
Men gården var värd miljoner – och efter Helena Langeheds död stred hennes släktingar om de efterlämnade tillgångarna. Marken och gården värderades till 5 miljoner kronor.