Patrik, 34, om civilplikten: ”Jag gick ur räddningstjänsten av en anledning”
Uppdaterad 20.39 | Publicerad 19.49
I morgon ska 300 civilpliktiga utbildas i att rädda liv i krig.
Men inkallade Patrik, 34, bekymras över att han kallats in.
– Att lämna fru med både jobb och barnpassning kommer bli problem tror jag, säger han.
Under hösten, med start på måndagen, ska räddningstjänstens civilstyrka rustas upp – i fall det blir krig.
Förra året beslutade regeringen att införa civilplikten för den kommunala räddningstjänsten. Personer som redan har relevant utbildning inom områdena kommer kunna omfattas av civilplikt – och det är MSB som ska genomföra detta.
Ska rycka in vid krig
300 civilpliktiga som tidigare jobbat inom räddningstjänsten får en repetition i framför allt ”första hjälpen” och kemisanering. Detta för att kunna rycka in i krigssituationer och finnas som stöd för de ordinarie räddningsarbetarna. De som samlas i morgon i MSB:s lokaler är före detta brandmän.
En av dem är Patrik Ederlöf, 34, från Örviken, som Ekot var först med att prata med. Men det här är ingenting han är särskilt sugen på att göra.
– Det kan man säga. Det handlar både om att jag behöver lämna familj och sen den ekonimiska förlusten under tio dagar som kommer att kännas av, säger Patrik.
Under dessa tio dagar som utbildningen är, ska inkallade ta tjänstledigt från sina jobb, och kommer att avlönas med 90% av deras sjukpenninggrundande inkomst.
Har varit brandman
Patrik, som idag är enhetschef för underhållsarbete på Boliden Rönnskär, var tidigare brandman och tyckte väldigt mycket om vad jobbet innebar. Men ändå slutade han för några år sedan. Han ville få mer tid för sin familj. Schemat som deltidsbrandman och att då vara jour under vissa veckor, var knepigt att få ihop med barn som behövde föräldranärvaro.
Familjen skärrad
När brevet kom om att han blivit kallad till civilplikt i början av sommaren, förstod han först inte allvaret i det. Men Patrik berättar att hans familj blev skärrad.
– Med tanke på vad som bland annat pågår i Ukraina, så jämför de med det och tänker på att det kanske kan komma hit, säger han.
Patrik själv kände en viss olust.
– Det kändes jobbigt att behöva lämna min fru med barnen i tio dygn, säger han.
”Förstår syftet”
Patrik säger att han inte vet hur urvalet till att bli inkallad som civilpliktig gick till – och inte heller vet han hur det borde gått till. Hade valet varit frivilligt hade nog inte många ställt upp, tror han.
– Jag gick ju ur räddningstjänsten på grund av tidsbrist. Och den situationen är jag fortfarande i, säger Patrik.
I mitten av oktober packar han ändå sin väska med träningskläder och tandborste och åker till Sandöskolan i Kramfors. Det är där som utbildningen hålls.
För att kunna åka i väg har han och frun bland annat ordnat med barnpassning. Man får göra det bästa av situationen, säger Patrik.
– Det kommer att bli spännande. Jag gillade att vara brandman och jag brinner för det. Jag tror att jag kommer göra ett bra jobb när jag väl är där, säger han och fortsätter:
– Jag förstår syftet med civilplikt såklart. Det är absolut positivt att upprusta räddningstjänsten för det finns ju en risk att någonting skulle hända.
Fängelse om man inte dyker upp
Flera tusen personer ska kunna sättas in som civil räddningstjänst. Men också personer från elförsörjningsområdet ingår. Om man inte dyker upp på utbildningen kan man få upp till ett års fängelse som straff.
Plikten omfattas, precis som värnplikt, av grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring. Regeringen har avsatt totalt 60 miljoner kronor för civilplikten under 2024.