Rättegångar tas om - åklagaren och domaren hade en relation
Domaren och åklagaren hade en kärleksrelation.
Nu måste två rättegångar tas om.
Om denna illaluktande soppa skrev jag nyligen.
Vid Värmlands tingsrätt hölls inom loppet av några timmar en dag i oktober två huvudförhandlingar i brottmål av det slag som sällan når tidningarnas rubriker.
En timme var avsatt till att avhandla ett åtal om förgripelse mot tjänsteman. En person skulle ha gjort ett ”flertal kränkande och hotfulla uttalanden” mot en tjänsteman.
Och omedelbart efter det var det dags för fyra tabletter amfetamin som fastnade i tullen, ringa narkotikabrott.
Till saken hör att åklagaren i de två målen fram tills i somras har haft en intim relation med domaren.
Det här är, för att uttrycka det försiktigt, inte bra. En domare i en rättegång måste vara objektiv och neutral.
I en rättstat ska det inte finnas skuggan av skäl att misstänka att ovidkommande hänsyn tas då bevis värderas och åtal leder till friande eller fällande dom.
Ytterst handlar det om tilltron till rättsväsendet.
Även om de två juristerna hanterar situationen sakligt och professionellt, jag har ingen grund för att hävda någonting annat, så går det på goda grunder att hävda att de åtalade inte har fått en rättvis rättegång.
Enligt Nya Wermlands-Tidningen, som följde upp mitt avslöjande, ska de två juristerna varit medvetna om det olämpliga i att de var inblandade i samma mål.
Åklagaren ska enligt sin chef ha mejlat den före detta flickvännen varje gång han skulle ha en förhandling i rätten, för att ge henne en möjlighet att se till att hon inte blev satt att döma i samma mål.
Att den här situationen uppstod ska ha berott på att domaren, en notarie under utbildning, fått höra av sina överordnade att romansen var preskriberad och att risk för jäv inte längre förelåg.
Anders Domert, lagman vid Värmlands tingsrätt och därmed myndighetens högste chef, vill inte säga någonting om vad han tycker om det här trasslet.
– Vi håller det inom myndigheten, säger han.
Men enligt de två målens så kallade dagboksblad har det nu bestämts att båda rättegångarna ska tas om.
Orsak: Då de åtalade inte har känt till relationen mellan åklagaren och domaren har de inte heller kunnat påpeka att jäv sannolikt föreligger.
Det är domaren i målen som har fattat besluten. Det går att påpeka att det var klokt. Men det går lika väl att hävda att det var nödvändigt.
Att den här situationen ens kunde uppstå är anmärkningsvärt.