Sopspioner städar bort organiserad brottslighet
SÖDERTÄLJE. Det här är också lagens sanna väktare, två kommunala tjänstemän, den ene med en svart Iron Maiden-tröja, den andre klädd i skogsmullekläder.
De heter Nicklas och Tomas, två medelålders herrar som varje dag försvarar civilisationen mot barbariet.
Det är inget skämt. Nicklas är Södertäljes samordnare mot illegalt avfall, en ny tjänst eftersom kommunens ledning förstått att en dumpad soffa på en parkeringsplats, dumpade schaktmassor bredvid motorvägen är det första synliga tecknet på laglöshet.
Södertälje är ökänt för organiserad kriminalitet. Därför vill varken Nicklas eller Tomas vara med på bild. Därför är Nicklas Volkswagen utrustad med krossäkra fönster, för gangstrarna och deras svans kastar stenar även på en civil bil från kommunens drift- och underhållsavdelning.
Eller just på en sådan. Nicklas beräknar att 70 procent av den illegala dumpningen är organiserad, alltså tillhörande yrkesmässig brottslighet. Oseriösa byggföretag. Skurkaktiga transportfirmor.
En polis har varnat Nicklas: Dumpningsbrott genererar mer pengar än narkotikabrott. Var försiktig med att visa ansiktet.
Så sätter organiserad brottslighet sitt märke på en hel kommun. Både Nicklas och Tomas åker bara genom utsatta områden som Ronna och Hovsjö om de måste i tjänsten, aldrig privat.
– För några år sedan körde jag plogbil. Jag fick stenar på mig. När jag plogade snö, säger Tomas.
– Jag har fått sten på mig fem gånger. Alltid på kvällar. Det smäller i plåten och du får aldrig tag i den som kastade, säger Nicklas.
Innan han började med soporna var han trafikinspektör. Nicklas ryckte ut när det var bilbränder och fotograferade och dokumenterade. 2017 var det 350 bränder, värsta året, de flesta försäkringsbedrägerier men också vendettor och hot.
Enda gången någon åkte fast var när Nicklas och en kollega var ute och spejade och såg på hur en man var med och tuttade på sin egen bil.
Mannen blev väldigt förvånad när kommunens inspektörer dök upp i mörkret med brandsläckare.
Nicklas är försiktig.
– Det finns personer man inte går i clinch med. Ett 20-tal här i stan.
Till hans uppgifter som trafikinspektör hörde att ta bilar i beslag. Målvaktslagen från 2014 gjorde det möjligt att konfiskera bilar med 5 000 kronor eller mer i parkeringsböter. De kunde ta fem bilar per natt, de arbetade alltid på nätterna.
En gång skulle kollegerna förverka en ny, stor BMW när ägaren skyndade fram. De förklarade rättsläget för honom. Ägaren sa:
– Ta den, jag köper en ny.
Bilen gick till skrot. Alla de beslagtagna bilarna skrotas.
– Vi vill inte att de ska vara ute på gatorna, säger Nicklas. Den nye ägaren kan bli skjuten om bilen tillhörde någon i Södertäljenätverket. Eller tänk om den tidigare ägaren, en kriminell, får se sin bil och säger till den nye: Stick, den här är min.
Nicklas vet inte hur många fordon han beslagtagit. Hundratals. Det gick inte alltid bra. En gång körde en stor, svart BMW rakt emot honom, ett chicken race som Nicklas inte var intresserad av att delta i, BMW:n rusade rakt på och Nicklas vräkte sin Volkswagen åt sidan, ut i motsatta körbanan. Som tur kom ingen mötande så det blev ingen frontalkrock.
Skulle man rubricera ett sådant överfall som mordförsök? Han vet inte. Nicklas lämnade BMW:ns registreringsnummer till polisen som la ner utredningen om den alls inleddes. Polisen hörde i alla fall aldrig av sig.
Nicklas och hans kollegers försiktighet är alltså förståelig.
I utkanten av stan ligger en omärkt hangar. I den står bilar som förverkats de senaste dagarna.
En man som varit parkeringsvakt sedan 1987 låser upp. Han vill inte ge sitt namn, inte vara med på bild. Han skulle vittna i en rättegång en gång och då blir personuppgifterna offentliga. Någon eldade upp hans privata bil.
– Det väcker tankar.
Hans kollega vill heller inte säga sitt namn. Hon sa åt en man att han parkerade fel och han svarade, var hygglig nu, vi är ju grannar.
Hur visste han var hon bodde?
I hangaren står en stor pickup och några personbilar. Det märkligaste är att där också finns två Toyota Aygo med vårdbolaget Attendos logotyp på sidan.
Vårdföretaget lämnade Södertälje förra året och övergav de två bilarna utanför kontoret.
Parkeringsvakten som vill vara anonym berättar att kommunen beslagtog 151 vrak förra året och 17 skuldbilar. Vraken är värda mindre än de 5 000 kronor som parkeringsskulderna minst uppgår till och lämnas direkt till skrot. Bilarna i hangaren är skuldbilar. Deras ägare underrättas om att fordonet kan hämtas när skulden är reglerad. Oftast svarar de inte och bilen går till skrot.
Att Attendo har råd att låta två fina bilar gå till skrot kan vara ett tecken på lönsamheten i vårdbranschen; att så många andra bilar skrotas kan vara ett tecken på laglöshet och kriminaliteten.
Precis som sopdumpningen.
Det finns säsongsvariationer i dumpningen och modenycker. Nicklas och Tomas hittar mängder med tuber för lustgas, den senaste – livsfarliga – flugan för att berusa sig.
Vid ett tillfälle låg 122 tuber på ett och samma ställe.
Det kan verka som ett evighetsarbete men det blir lite bättre, och lite bättre. Därför är det roligt att hålla på, säger Nicklas.
Han ska försöka beräkna värdet på den illegala sopdumpningen och vad den kostar skattebetalarna. I höstas fick han en räkning från återvinningen på 40 000 kronor bara för tomma lustgastuber.
En sådan beräkning blir ett viktigt bidrag till kartläggningen av den organiserade brottsligheten.
Tomas hade över 400 obearbetade dumpningsärenden i kö när han ensam skötte verksamheten på en 25-procentig tjänst. Övrig tid ägnar han åt viltvård: skjuta vildsvin, skadade rådjur och hjortar, kaniner och trutar och fiskmåsar.
Nicklas kom in på en heltidstjänst och har betat av kön. För tillfället har han 17 aktiva ärenden.
När Nicklas och Tomas visar runt i den gråfuktiga dagen får de anstränga sig för att finna dumpat avfall som kan göra sig bra på bild.
De behöver inte beslagta lika många bilar längre.
Det är inte lika mycket avfall i skogen, på parkeringsplatser och mellan husen.
Vilket är ett gott tecken på att det lönar sig att kämpa för lag och rätt.