En infantil fråga som saknar svar
Innebär avtalet med USA kärnvapen på svensk mark?
Frågan kan tyckas vara naiv.
Men svaret är inte kristallklart.
Kommer kärnvapen förvaras på svenskt territorium. Eller inte?
Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik möbleras just nu om i hysterisk takt. Från den alliansfrihet som på pappret gällt under längre tid än de flesta av oss kan överblicka. Till en klart västlig hemvist med mycket starka militära band.
Man kan tycka vad man vill om det men Rysslands ambitioner att lägga fler länder under sig har gett det resultatet.
En central fråga är om Sverige därmed förpliktigar sig att härbärgera kärnvapen inom våra gränser. Eller om vi inte gör det.
I avtalet med Nato ges inga undantag för det värsta förstörelsevapen människan hittills känner till. Men regeringen hävdar att det inte gäller Sverige.
Statsminister Ulf Kristersson (M) sade så här i en intervju i Sveriges radio i förra veckan:
– Vi är med i Nato i alla avseenden. Det vill säga vi är med i all planering och alla diskussioner. Det är alldeles uppenbart.
– Sedan har vi som andra nordiska länder sagt att det inte är aktuellt för Sverige att varken ha permanent (utländsk, red:s anm.) trupp eller kärnvapen på svensk mark i fredstid.
Men vad är krig och vad är fred? Skillnaden är inte rakknivsvass med dagens hybridkrigföring.
Men medlemskapet i den västliga försvarsalliansen Nato, bildat under det kalla krig som bröt ut efter andra världskriget, är inte det enda långtgående försvarsavtal som Sverige ingår i det lappkast det innebär att lämna alliansfriheten bakom sig.
Ett annat är ett så kallat DCA, defence cooperation agreement, ett avtal som USA uppges ha med 178 länder, bland annat Danmark, Norge och Finland. I 80 av dem finns amerikanska baser. Det har ingen direkt koppling till Nato men är, i Sveriges fall, kopplat till vårt medlemskap där.
Det preliminära avtalet signerades i december förra året i Washington av försvarsminister Pål Jonsson (M) och hans amerikanske kollega Lloyd Austin och beskrivs av den svenska regeringen som slutet av en process som inleddes 2016.
DCA:et beskrivs både som ett standardavtal och som långtgående. Åtminstone det senare är det lätt att hålla med om.
Den bild man får på näthinnan är att USA får rätt att inrätta en slags Guantanamobaser, fast utan läger för straffångar. Kort sagt en rad mini-USA mitt i Sverige.
Där ska amerikanska lagar gälla för amerikansk personal, deras familjer och civilanställda, de får inte övervakas av Säpo. Deras bilar ska ha svenska registreringsskyltar som inte går att spåra. De ska inte betala tull och moms. Amerikanska postkontor ska inrättas. Bland annat.
Nu närmar vi oss kärnvapnen igen. USA ska ha tillgång till ”överenskomna anläggningar och områden”, det vill säga 17 försvarscentra. Därutöver ska de ha fri tillgång till svenskt luftrum och vatten.
Men dessutom får USA rätt att fritt bygga ut områden och anläggningar för att lagra vapen och försvarsmateriel. Inga undantag specificeras. I Nato har USA, Frankrike och Storbritannien kärnvapen.
Regeringen beskriver översiktligt avtalet med USA på följande sätt. Det ”rör sig bland annat om förutsättningarna för amerikanska styrkor att verka i ett annat land. Det rör sig bland annat om frågor om amerikansk personals rättsliga status, tillgång till baseringsområden, förhandslagring av materiel samt regler om skatt och tull”.
Pål Jonsson svarade så här på en fråga från SVT i december. Den handlade om huruvida förhandslagring av materiel kunde innebära kärnvapen på svensk mark:
– Vi har samma praxis som vi hade kopplat till vår anslutningsprocess till Nato där vi inte hade några formella undantag i vårt anslutningsdokument. Men i propositionen (regeringens förslag, red:s anm) framgår klart och tydligt att detta inte är aktuellt.
Men propositionen finns inte än. Regeringens förslag planeras till i början av maj. Beslut i riksdagen väntas före sommaren. Ikraftträdande under 2024.
Blev du klokare? Jag hävdar att avtal är en sak. Beslut i riksdagen som avviker från det är en helt annan. Även om toleransen för de senare kan vara stor. Frågetecknen kvarstår.
Fotnot: Förslaget till avtal med USA finns på regeringen.se. Sök på DCA.
TRE SPANINGAR
Glömd är regeringen Reinfeldts ambition att professionalisera utnämningen av höga statliga chefer. På senaste regeringssammanträdet utsågs ny barnombudsman, general- och överdirektörer i Fastighetsverket. Det blev tre passé politiker. Juno Blom (L), Max Elger (S) och Irene Svenonius (M).
Hetaste kandidaten till att efterträda Märta Stenevi som språkrör (MP) är Amanda Lind. I dag riksdagsledamot, tidigare kulturminister, partisekreterare och kommunalråd i Härnösand. Ytterligare två riksdagsledamöter har hittills anmält sitt intresse, Janine Alm Ericson och Annika Hirvonen.
96 dagar återstår i dag till EU-valet den 9 juni. Det stökiga men fantastiska parlamentet har ledamöter från 27 länder. Det är inte bara världsunikt utan bjuder också de svenska väljarna att påverka utvecklingen i vår del av världen i totalt fyra val. Ta chansen är mitt goda råd.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.