Fastighetsskötarens fråga var en riktig tankeställare
Det är tidig morgon. Jag och fastighetsskötaren tittar på en spricka i mitt vardagsrum och småpratar. Jag säger att min kolumn ska skickas snart.
”Skriv om Syrien”, säger han.
”Folk bryr sig inte om Syrien”, svarar jag instinktivt.
”Varför inte?”, frågar han.
Jag har inget vettigt svar.
Några minuter senare har fastighetsskötaren gått och jag tänker på hans fråga.
Varför bryr vi oss inte om Syrien?
Jag pratar med kollegan Kenan, som liksom jag har rapporterat från syriska flyktingläger. Jag i Irak, han i Jordanien.
”Kan det vara för komplicerat?”, frågar han.
”Det är araber och kurder; sunniter, alawiter, shiiter och kristna. Ingen good guy och bad guy.”
Jag minns den rädda familjen i flyktinglägret. Som inte har en aning om vem som bombade deras by. Kanske Assad. Kanske oppositionen. Det enda de vet är att någon bombade och att det nu ligger en nyfödd bebis i deras tält som fått sin trygghet bortblåst.
Väldigt få läsare klickade på den artikeln.
Väldigt få klickade på Kenans artiklar om andra barn.
Vi skriver och skriver och nästan ingen läser.
När Aftonbladet samlade in pengar till svältande människor på Afrikas Horn gav svenskarna tolv miljoner kronor. Samma insamling till Syrien gav 300 000.
Money talks.
Jag nyhetssöker på ”Syria” och får 188 miljoner artiklar att frossa i. CNN och New York Times vinklar på fredssamtal, Washington Post på John Kerrys roll, CBS på en plan att kidnappa journalister i landet. Jag skummar igenom ett tiotal rubriker och stänger sidan – utan att ha klickat på en enda länk.
När jag inser det ringer jag en Mellanösternforskare. Berättar om fastighetsskötarens enkla men geniala fråga som nu tagit mig en hel dag. Varför bryr vi oss inte om Syrien?
”Folk har tröttnat”, säger han.
”Man såg ett hopp med den arabiska våren men det slutade med att de vi trodde var good guys avrättade folk på Youtube. Vi kan inte relatera, det blir svårt att känna empati. Till skillnad från ett svältande barn ser vi inte hur våra pengar kan hjälpa.”
Han tystnar.
”Men vi måste börja bry oss. För att det finns radikalism och diktaturer fem timmar härifrån kommer absolut att påverka mig, dig – och dina läsare.”
Vi lägger på och jag öppnar Google News igen. Klickar in mig på CNN:s artikel. Läser den till slutet.
Bara för att börja någonstans.