Det handlar kanske inte bara om undervisningen
En lättnadens suck är också en suck. I veckan drogs den av alla som vet att barnen är vår framtid.
Svenska elever presterar bättre i naturvetenskap och matematik, konstaterade den internationella kunskapsmätningen Timss.
Eleverna presterar förvisso fortfarande under genomsnittet i EU och OECD i matematik, och kring genomsnittet i naturvetenskap, men ändå. Bättre än för fem år sedan.
Dessvärre var lättnadens suck så lång att få besvärade sig att läsa hela rapporten. Under kapitlet ”Ordning och trygghet i skolan” framträder en annan bild.
Ryggraden tror kanske att det handlar om tryggheten. Det gör det inte. Det handlar om ordningen.
I årskurs fyra upplevde 88 procent av eleverna störningar i klassrummet. I årskurs åtta är siffran 96 procent.
Enligt barnen är störningarna långt värre än de saker vuxenvärlden främst tenderar att diskutera, så som hot, kränkningar, slagsmål och skolk.
Låt oss tala klarspråk: Det handlar om mobilerna.
Nästan varje vecka föreläser jag på skolor, ser det med egna ögon. Mobilfria klassrum är de klassrum med bäst ordning. Klassrum med fri surf är de klassrum med sämst ordning.
Gissa var eleverna lär sig mest?
Jag gillar inte förbud, men kan inte heller blunda för sanningen: Detta är den enskilt största störningen för eleverna.
Det är inte bara jag, en turist i tillvaron. Nästan alla lärare jag frågar vittnar om samma sak. Eleverna är så mobilberoende att de inte ens vet om att de använder dem. De får en tillrättavisning och skärper sig. Nästa sekund har de näsan i skärmen igen.
I fjol publicerades en studie från London school of economics and political science. Studien visar att mobilförbud förbättrade provresultaten med 6,4 procentenheter. Allra mest förbättrade sig lågpresterande elever.
Forskarna fastslog vad alla egentligen vet: Att mobiler distraherar eleverna.
Det betyder inte att digitala verktyg inte ska användas i de moment där de kan ha en pedagogisk effekt.
Och frågan är kanske inte enbart hur svensk skola ska ändra undervisningen för att höja resultaten i internationella undersökningar.
Frågan är varför vi inte andas ut, börjar om från början och lägger undan mobilen?