Kristerssons rysarsiffror
Det skälver under statsministerns fötter
Ulf Kristerssons skräcksiffror är tre.
66.
10,6.
Och 175.
Motiga siffror brukar få partier, och därmed deras ordföranden, ur balans.
Det gäller inte statsministern och M-ledaren Ulf Kristersson. Han verkar tycka att han har genuint kul på jobbet. Det är åtminstone den bild hand förmedlar. Verbalt och i inlägg på sociala medier.
Men i själva verket har Ulf Kristersson inte så mycket att glädja sig åt. Det ser ganska dystert ut. Över praktiskt taget hela linjen.
Vallöftena har inte infriats. Jag nämner bara elstödet. Bensin- och dieselpriset. Amorteringsfrihet på bostadslån.
Verkligheten spelar inte heller statsministern i händerna. Konjunkturen viker. Inflationen är den högsta på trettio år. Riksbanken panikhöjer räntan. Kriget i Ukraina pågår trots EU:s imponerande stöd till det angripna landet och sanktionerna mot deras anfallare. Finland har gått med i Nato medan Sverige står kvar och stampar i farstun.
Orosmolnen är otaliga. Men Ulf Kristersson ger trots det ett förtröstansfullt intryck.
Men det finns siffror som borde inge honom skräck - även om han sannolikt inte har den blekaste avsikt att visa det offentligt. Listan ser ut så här:
66 procent, två av tre, av regeringspartierna skulle åka ur riksdagen om det vore val i dag, enligt Svensk väljaropinion, en sammanslagning av tre olika mätningar som görs för Sveriges radio. Enigt Aftonbladet/Demoskop senaste mätning ser det nästan lika illa ut. Liberalerna skulle åka ut enligt den mätningen men Kristdemokraterna kanske skulle klara sig kvar med fyra procent blankt.
Moderaterna själva har ett svagt högre stöd i dag än i valet, omkring 20 procent i de flesta mätningar. Men ensamt har inget parti klarat av att bilda regering sedan 2002.
Undantaget är Magdalena Andersson 2021 efter Löfvens oväntade avhopp från statsministerposten. Men det var en avvikelse, en historisk parentes. Hade mer än tio månader återstått till valet är det inte säkert att riksdagen släppt fram henne och hennes minoritetsregering som bara bestod av ett enda parti, S.
10,6 procent skilde enligt Svensk väljarbarometer Socialdemokraterna från de tre regeringspartierna i april. Så mycket större var Andersson jämfört med Kristersson och hans allierade. Läskigt, om man är Ulf.
Enligt Demoskops majmätning är skillnaden lägre, 7,9 procent. Men fortfarande till Socialdemokraternas fördel. I valet var klyftan betydligt mindre, blygsamma 1,3 procent.
Att avståndet mer än åttadubblats på de åtta månader som gått sedan valet beror inte på en storartad oppositionspolitik från Socialdemokraterna. Det handlar snarare om bleka insatser från regeringen och dess stödtrupp, Sverigedemokraterna. Det borde oroa Ulf Kristersson. Vad gör de för fel, utöver dem jag redan nämnt. Det är en fråga som borde sysselsätta hans hjärntrust, dag som natt.
175 mandat samlar regeringen och Sverigedemokraterna i riksdagen sedan ledamoten Elsa Widding lämnat SD för att bli politisk vilde. Det innebär att avståndet till oppositionen krympt från valets tre till två mandat.
Under den förra mandatperioden lämnade tre invalda ledamöter de partier på vars listor de fått sin riksdagsplats. Två av dem var SD:are.
Hoppar ytterligare en ledamot av något av partierna i regeringsunderlaget, vilket inte alls är en omöjlighet, krymper avståndet till ett enda mandat till regeringens fördel.
Så såg det ut under den förra, minst sagt kaotiska, mandatperioden. Ulf Kristersson berömmer sig upprepat för att ha majoritet för sin budget, vilket den förra regeringen inte hade 2018. Men plötsligt sitter kan Kristersson vara lika säkert som förut.
Vildar har visserligen en benägenhet att rösta med sitt gamla parti. Det har Widding också sagt att hon ska göra i avgörande omröstningar. Men jag skulle vilja se det innan jag tror på det. Det kanske Kristersson också vill.
Snart har det första riksdagsåret gått sedan valet. En fjärdedel är avverkad. ”Ordning och reda”, som Moderaterna gick till val på, är än så längre inte det samlade intrycket. Men vem vet vad som händer i fortsättningen? Ingen.
TRE SPANINGAR
- Johan Pehrson (L), arbetsmarknadsminister och partiledare, bör uppdatera sin formel. Han påstår att det finns 400 000 arbetssökande och 200 000 lediga jobb. Men i april var de arbetslösa 6,8 procent eller drygt 327 000 enligt Arbetsförmedlingen, en minskning med 17 000 jämfört med 2022.
- Lurad är det lätt att bli av de många olika inflationssiffrorna. I april var inflationen enligt konsumentprisindex, KPI, 10,5 procent, 0,1 procentenhet lägre än i mars. I KPI ingår den genomsnittliga utvecklingen av priserna för hela den privata, inhemska sektorns konsumtion. Även räntor.
- Historisk och unik måste vara några av det svenska språkets mest missbrukade ord. Loreen är den första kvinnan som vunnit Eurovision två gånger och kallas därmed historisk. Skulle inte tro att någon utom de mest inbitna schlagernördarna kommer ihåg det om tjugo år. Unik är hon dock - än så länge.