Mördaren borde fått rabatt
Borde en livstidsdömd mördare fått straffrabatt?
Ett färskt avgörande i hovrätten ställer frågor om kronvittnen som Högsta domstolen borde besvara.
En kväll i september 2023 hittades en man med uppskuren hals i en lägenhet i Sollentuna.
Två män dömdes till livstids fängelse i tingsrätten, en dom som härom veckan fastställdes av hovrätten.
Motivet till mordet har inte gått att reda ut, men det finns uppgifter i utredningen om en släktfejd i Egypten och blodshämnd.
Denna oklarhet är dock av underordnad betydelse. Mindre viktigt för mitt resonemang är även de fällande domarna i sig.
Till saken hör dock även att den yngre av de två dömda pratat friskt i förhör. Om sin egen inblandning i brottet, men framförallt om medbrottslingen.
Detta vittnesmål var vad åklagaren behövde för att kunna placera den andre i lägenheten där mordet begicks vid tiden för brottet.
Det som fanns i övrigt var framförallt de gamla vanliga indicierna, exempelvis mobiluppkopplingar, införskaffande av likadana buntband som användes och köp av en bil som de efter blodbadet flydde i.
Att skvallra på en mördare är av lätt insedda skäl förknippat med avsevärda risker, men numera finns även en uppsida som inte ska föraktas.
Nämligen systemet med kronvittne, en strafflindringsbestämmelse som infördes 2022 i syfte att försöka bryta tystnadskulturer.
Gola och du får kortare straff.
Men varken tingsrätten eller hovrätten gick med på att ge den pratande mördaren tidsbestämt straff i stället för livstid.
Orsaken är att han anses ha lagt korten på bordet i ett för sent skede av utredningen och först efter att ha konfronterats med omfattande bevisning.
Mannens babblande ansågs kort sagt inte ha varit tillräckligt värdefullt för att motivera rabatt.
Det är möjligt att resonemanget är korrekt. Men det är lika möjligt att resa invändningar.
Från och med det femte av sammanlagt 16 förhör berättade den misstänkte nämligen utförligt om händelseförloppet, han deltog i en rekonstruktion och namngav medbrottslingen.
Uppgifter som åklagaren använde då den utpekade, som flytt till Tyskland, häktades i sin utevaro. En häktning som tysk polis behövde för att kunna gripa mannen och skicka honom till Sverige.
Utredarna hade också med sig en pärm märkt ”strafflindring” till förhören. Ett outtalat löfte om att det lönar sig att prata.
Strafflindring kan ske av olika skäl. Ett är att medverka i utredning om eget eller andras brott. Ett annat är de risker som golandet kan medföra.
Att sitta på en säkerhetsanstalt omgiven av grova brottslingar som läser varenda nyinkommen fånges dom är inte alltid optimalt för hälsan.
Mannens advokat, Hanna Lindblom, tänker överklaga till högsta instans.
Det är en god idé. Praxis för hur kronvittnen ska användas har inte satt sig helt än.
Exempelvis är det ännu oklart hur personer som riskerar livstid och som skvallrar ska bedömas. Ska de ha reduktion och i så fall hur stor?
Mordet på en 72-årig pappa till en gängkriminell är härvidlag av intresse.
Helsingborgs tingsrätt dömde de två anstiftarna till livstid. Men mördaren kom undan med 16 år efter att ha lämnat viktiga uppgifter.
Om några dagar kommer hovrättens avgörande i det målet. Den ska bli intressant att se om domen står sig.
Men oavsett hur det går i Skåne:
Högsta domstolen behöver förr eller senare peka ut en riktning.
Mordet i Sollentuna erbjuder en möjlighet.