Håll tummarna för att 2023 blir bättre
Ljuspunkterna och fallgroparna – hela listan
Det känns bra att lämna ett skitår som 2022 bakom sig.
Förutsättningarna finns för att nästa år blir lite, lite bättre. Håll tummarna.
Förra seklets 20-tal kallades ”det glada”. Folk dansade och festade sedan världskriget tagit slut. En repris är inte i sikte.
2022 är slut och ingen lär sörja det nämnvärt. Det var ett dåligt år, i alla fall på global och nationell nivå.
Tyvärr är risken överhängande att 2023 inte heller blir en dans på rosor. Men vissa ljuspunkter kan trots allt skönjas.
Kriget. Ingen vet när det kommer att ta slut. Men det man vet är att västvärlden kommer att stötta Ukraina till livstyckena spricker. Och att Ukraina är berett att gå i döden för sin frihet.
Men kanske ska man se det som en svag ljusning att Vladimir Putin nyligen kallade kriget för krig och inte för en ”militär specialoperation”. Han kan alltså vara på väg att flytta från en orwellsk parallellvärld och det kan inte vara fel.
Men medan kriget pågår, och det sannolikt under merparten av nästa år, kommer det att påverka oss, emotionellt och materiellt. Och det i negativ riktning.
Inflationen. Kostnadsökningarna kommer enligt alla tillgängliga prognoser bli lägre 2023 än i år. Men fortfarande kommer den ligga på mellan fyra och sex procent på årsbasis enligt expertisen. Det är nivåer som vi inte varit vana vid på mycket länge, undantaget det förlorade 2022.
Det betyder att löntagarna för andra året i rad kommer att få sänkta reallöner. Oavsett hur mycket nästa års avtalsrörelse kommer att ge kommer det inte att svinga sig upp i de nivåerna efter skatt. Det är omöjligt och facken kräver inte ens det eftersom det skulle kunna elda på inflationen.
Inflation som överstiger omkring två procent är skadlig för samhällsekonomin eftersom den sprider osäkerhet och det är det värsta vi människor vet.
Arbetslösheten. Ingen tror att ekonomin kommer att växa nästa år. Prognoserna säger att BNP sjunker med mellan 1,5 och 0,4 procentenheter. Den mest optimistiska spådomen står regeringen för.
När ekonomin krymper ökar arbetslösheten, det är kommunicerande kärl.
Mellan tummen och pekfingret kommer arbetslösheten öka från 7,4 procent av arbetskraften i år till nära åtta procent nästa år. Också det påverkar ekonomin negativt, eftersom den till hälften består av inhemsk konsumtion. Är någon i hushållet utan jobb håller hela familjen hårdare i betalkortet.
Börsen. Svenska folket är extra känsligt för utvecklingen på börsen eftersom vi i hög grad sparar där. Både till vår pension men också till annat.
Börsåret 2022 blev det sämsta på länge. 2023 kan bli bättre eftersom de värsta orosmolnen har skingrats och det gillar börsen - och dess kunder.
Kan man alltså räkna med uppgång? Verkligen inte. Det enda man med säkerhet vet är att börsen normalt ökar med sju procent per år fördelat över en hel konjunkturcykel. Hittills i år har ett av Stockholmsbörsens vanligaste index sjunkit med 15 procent.
Konkurser. I november var det rekord i konkurser. 774 aktiebolag konkade, den högsta siffran någonsin. Högre än under coronan, högre än under finanskrisen.
– Det kommer tyvärr bli en utmanande vinter för många företagare, säger Henrik Jacobsson, vd i kreditupplysningsföretaget Creditsafe.
Särskilt företag som är beroende av att hushållen spenderar kommer att ha det besvärligt. Under november gällde det främst livsmedelshandlare och bilverkstäder. Just handeln, som sysselsätter många yngre, går en mörk tid till mötes då konsumenterna väljer billigare och färre produkter.
Räntan. Riksbanken använder räntan för att bekämpa inflationen. Men innan den är nedbrottad till acceptabla nivåer kläms hushåll och företag från två håll, högre priser OCH högre räntor.
Senast gjorde Riksbanken en trippelhöjning av sin styrränta, som främst påverkar de rörliga räntorna. Den nya nivån är 2,5 procent men prognosen säger att räntehöjningarna ska stanna under tre procent. Det tyder på en sista höjning för den här gången vid nästa räntemöte i februari. Den kan då, enligt Riksbankens egen prognos, öka med upp till 0,5 procentenheter. De flesta verkar dock tro att den sista höjningen för den här gången stannar på 0,25 procentenheter.
Kronan. Som alltid i orostider har kronan tagit stryk. Värdet har sjunkit vilket höjer priserna på alla importerade varor. Mat, elektronik, bilar, insatsvaror till industrin och så vidare. Men den skruttiga kronan är bra för exportföretagen. Deras varor blir billigare.
Sista december förra året kostade en dollar 9:04 kronor. Sista november i år var summan 10:56.
Att förutse valutakurser är svårt. Lugnar det internationella läget ner sig kan man förvänta sig att kronan ökar i värde. Annars ligger den kvar ungefär på dagens nivå.
El, bensin och klimat. Vi kan förvänta oss lägre priser på el än under 2022. Det beror på den massiva uppställningen bakom målet att pressa priserna och göra EU mindre beroende av rysk energi i både Sverige och resten av unionen.
Sänkningen kommer av allt att döma bli mer omfattande på elen än på de fossila bränslena. Regeringens löfte om att sänka inblandningen av biobränslen i bensin och diesel till EU:s miniminivå kommer inte att infrias förrän 2024, förutsatt att EU ger sitt godkännande.
De höga el- och gaspriserna har på europeisk nivå en mycket negativ inverkan på klimatet. Kol, koks och olja, som nyss skulle utfasas ögonaböj, återkommer nu på bred front.
Det gäller även Sverige. Flera oljekraftverk står redo att sparka igång leveranserna. Elbilspremien har skrotats, bilkörning till jobbet har gjorts billigare med ett nytt pendlingsavdrag, pengar har flyttats från järnvägs- till vägunderhåll och den gröna andelen i bensin och diesel ska alltså öka. Utsläppen av växthusgaser kommer att öka med cirka tio procent. Priset för det ska betalas - men först i framtiden.
Politiken. Regeringen kommer att tvingas till en svår balansgång. Mellan att dels stötta utsatta hushåll och företag i en svår ekonomisk tid. Men utan att blåsa på inflationen.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har redan ställt in de flesta skattesänkningar som regeringens tre partiet utlovade i valrörelsen. Men hon har inte heller infriat löftet om ett skattehöjarstopp.
Regeringen sitter vid makten med Sverigedemokraternas goda minne. Utan deras stöd faller regeringen.
Hittills är Jimmie Åkesson och hans partis stöd för Kristerssons regering grundmurat. Men det kan komma en dag då partiet tycker att de förlorar mer än de vinner på samarbetet. Då sitter regeringen löst. Det får i så fall konsekvenser. Högre räntor, sänkt värde på kronan exempelvis.
Fotnot: Allt är inte krig och elände. 2023 firas att det är 500 år sedan Gustaf Vasa besteg tronen. Och att det är 50 år sedan Carl XVI Gustaf gjorde samma sak. Skål!
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.