Sverige – här är vi ännu friare än du tror
Du gamla du fria” heter, som bekant, den svenska nationalsången. Texten skrevs av Richard Dybeck i mitten på 1800-talet då skandinavismen blommade. Därför nämns inte ordet Sverige i originaltexten utan det är Norden som hyllas. Att Sverige är fritt, ja till och med friare än alla andra länder, har varit underförstått svenskar emellan i flera hundra år. Faktum är att om man studerar Sverige utifrån finner man snabbt att Sverige faktiskt är ännu friare än du tror.
Det märks redan på Arlanda. Svenskar som kommer från Kina kan utan problem medföra fejkade Rolexklockor och Gucciväskor för ”eget bruk”. I Frankrike och Italien skulle de få 100 000 kr i böter och riskera fängelse. I taxikön utanför terminalen är det fritt att välja vilken bil man vill – ja, man rekommenderar gärna passagerarna att hoppa över några bilar i kön eftersom där alltid finns ett antal gangsterbilar som kan ta tredubbel avgift för samma resa som till exempel Taxi Stockholm. Detta kallas för ”de fria marknadskrafterna” då det sker i Stockholm. I Beirut eller Kairo kallas det ”brist på organisation”. Försök välja taxi på det viset i London eller Rom och du har skapat en konflikt med handgripligheter och polisingripande.
Resan in mot Stockholm börjar. Säkerhetsbältena är påkopplade, svenskar cyklar inte gärna utan hjälm och åker inte båt utan flytväst. Vi färdas inbäddade i en kokong av säkerhet och samhällelig omsorg. Men förarna i alla bilar kan fritt prata och sms:a i sina mobiler, även om det är snöstorm och trafiken tät i innerstan. Sverige är ett av ytterst få länder i Europa där man fortfarande kan göra så, utan att riskera tusentals kronor i böter.
Bilen kör genom skogar där vem som helst kan stanna för att plocka bär och svamp, tälta och bada i sjöarna, även då skogen och sjön ägs av någon annan. Försök det till exempel i frihetens land USA och du riskerar en kulkärve i ryggen från den upprörde markägaren. Allemansrätten finns bara i Sverige och Finland.
Utlänningen märker snabbt att alla duar varandra i Sverige. Man säger visserligen inte du till kungen och hans familj, men väl till statsministern, ärkebiskopen, överbefälhavaren och alla andra man möter, hög som låg. Detta är unikt för Sverige och Island. I inget annat land i Europa skulle en tv-reporter dua statsministern i en intervju. I Frankrike finns det fortfarande gifta makar som niar varandra och den svenska affärsman som på svenskt manér duar alla han möter i till exempel Tyskland, kommer inte långt i sina affärer.
Bara i Sverige står det varje individ fritt, även en utländsk turist, att gå in på vilket departement som helst och utan närmare förklaring be att få titta på dagens post till statsministern eller andra statsråd eller be att få granska deras taxi- och reseräkningar. Mona Sahlins blöj- och Tobleronefakturor hade inte lett till ”time out” för ministern i något annat land i världen, snarare för den reporter som råkat få tag i kvitton och skrivit om dem.
Det är bara i Sverige och i viss mån i Finland, som vem som helst kan granska grannars och andras skatteavdrag och deklarationer.
Det anses vara vars och ens privatsak i alla andra länder.
Vem som helst, även en tillfällig besökare från utlandet, kan gå in på Riksarkivet eller Kungliga Biblioteket och be att få studera unika historiska skrifter och dokument i original. I det flesta andra länder krävs rekommendationsbrev från universitet eller liknande i hemlandet eller att man kan dokumentera sin egen forskning och sin egen vetenskapliga status innan man ens får titta på dyrgriparna.
De svenska kommunala biblioteken är lika unika. I få länder kan man helt gratis läsa vilka böcker man vill och de som inte finns på hyllorna går att beställa, även kurslitteratur för vilken utbildning som helst. Utländska tidningar står till förfogande och man kan lätt ordna med kopiering av texter. Man brukar även kunna låna dvd, talböcker och musik.
Ordet är fritt i Sverige, tryckfriheten större än i något annat land. Bara i Sverige är det olagligt att avslöja källan för en viss information, även sådan som är negativ för makthavarna eller information som visar sig fel och lögnaktig. Det är sedan långt mer än hundra år tillbaka bara den ansvarige utgivaren som kan åtalas och fällande domar är ytterst sällsynta. Att det sedan är svårt att få seriöst utrymme i media för åsikter som inte är de för stunden politiskt korrekta utan att de förpassas till insändaravdelningarna, är en annan sak.
Den nöjeslystne tillfälliga besökaren i Sverige upptäcker snabbt att bara här kan män och kvinnor gå hem från krogen varje kväll med en ny sängkamrat, om de vill. Gratis. Den som betalar för sig kallas torsk och riskerar att hamna i fängelse.
Sverige, frihetens stamort på jorden, är fullständigt öppet för alla. Utom för invandrare förstås. De fortsätter att vandra i cirka hundra år efter ankomsten. De kallas första, andra och tredje generationens invandrare innan de möjligtvis anses ha kommit fram och blivit svenskar på heltid. En svensk Barack Obama med en far från Kenya och skolgång i Indonesien, skulle förmodligen inte ha kommit längre än till förarplatsen i Taxi Stockholm, om han bodde i Sverige. Han hade aldrig blivit statschef, ja inte ens statsminister.
Sverige välkomnar även de som vill oss ont. Våra elittrupper befinner sig i Afghanistan och Afrika. Den som vill kriga med den svenska armén måste inkomma med föranmälan 1–3 år i förväg, annars finns det ingen att slåss mot.
Visst är Sverige både unikt och fantastiskt!