Därför är det masslakt på statliga chefer
Politikerna skyller ifrån sig
Politiker är ofelbara. De gör inte ett enda misstag.
De enda som gör fel är deras anställda. De bestraffas.
Beskrivningen är tillspetsad. Men inte osann. Det pågår en storslakt på höga statliga chefer.
Vi står mitt uppe i en oroande utveckling av det svenska samhället. I korthet går den ut på att politiker uppfattar sig själva som ofelbara. Det är bara andra som gör fel. Politiska motståndare. Eller statliga chefer.
Chefer görs ansvariga för samhällsproblem som i hög grad uppstått på grund av politiska beslut, brist på dem eller alltför senfärdiga insatser.
Cheferna anställs för att verkställa det politiker vill ha gjort. Det är deras jobb, vare sig de tycker besluten är himmelskt bra eller djävulskt dåliga. De anställs inte för att själva bedriva politik.
Folkvalda på nationell nivå, det är dem det handlar om i den här artikeln, borde snarast fråga sig varför de beter sig som omogna barn, skyller ifrån sig.
Det är inget nytt fenomen. Det har alltid förekommit. Men det har blivit betydligt vanligare sedan Sverigedemokraterna blev en del av regeringsunderlaget.
Vi kan ta polisen som ett exempel. Vissa anser att Anders Thornberg ska få sparken. Kritikerna motiverar det med den utbredda gängkriminaliteten.
Men är rikspolischefen ansvarig för den? Eller är det en rad politiska beslut under lång tid som lett fram till dagens situation? Som bristande integration, en långtgående bostadssegregation och otillräckliga resurser till skolan i utsatta områden.
Thornberg blev rikspolischef för fem år sedan. Han kan givetvis inte göras ansvarig för en samhällsutveckling som pågått i decennier. Det verkar som vissa partier i regeringsunderlaget, M, KD, L och SD, också är av den uppfattningen eftersom Thornberg fortfarande sitter kvar. Och sannolikt kommer att göra det tills hans förordnande går ut nästa år.
På onsdag slutar Migrationsverkets chef Mikael Ribbenvik efter sex år. Han byts ut för att migrationspolitiken ska läggas om. Någon ny generaldirektör finns inte.
Ribbenvik har jobbat i evigheter på verket och alltså hanterat tidigare omläggningar av migrationspolitiken utan att obstruera. Som den ämbetsman han är har han verkställt de beslut som regering och riksdag tagit.
Vad finns det för skäl att tro att han inte gör det i framtiden? Inga skulle jag tro. Det handlar i stället om att politiska makthavare vill verka som de visar handlingskraft. Och få det att framstå som det är tjänstemännen det är fel på. Kasta skit på andra, kan man också kalla det för.
Strålsäkerhetsmyndighetens chef Nina Cromnier gjorde sin sista arbetsdag i fredags. Inte heller de har fått en ny chef.
Hon har gjort ett bra jobb, säger ansvarig statssekreterare. Men varför ska hon då gå?
– Vi söker en annan profil, säger han och nämner särskilt att den nye chefen ”robust” ska hantera reaktor- och strålskyddsfrågor. Eftersom det är det myndigheten sysslar med får man anta att även den sparkade chefen klarat det.
Motiveringen är alltså en lögn. Ett svepskäl. Vad det handlar om är att regeringen vill att det byggs ny kärnkraft, särskilt i södra Sverige. Varför inte säga det i stället för att sparka Cromnier som inte har dugg med det att göra?
Anställningen för Skolverkets chef avslutas i januari. Det behövs en nystart, säger skolministern. Biståndsorganet Sidas chef slutar kanske på onsdag, men kan bli kvar tills man hittat en ny. Hon har gjort ett bra jobb, säger ansvarig minister Ändå ska hon gå. SIS-hemmens generaldirektör hänger också löst. Men SD har inte bestämt sig för om även hon ska få kicken, enligt partiets gruppledare.
De statliga myndigheterna styrs av lagar, regleringsbrev från regering och budgetpengar som beslutas av riksdagen. Cheferna utses av regeringen. De ska förverkliga de politiska besluten.
Men så vill alltså politikerna inte att det ska framstå. De vill inte att det ska verka som de ansvarat för en, i deras tycke, urspårad utveckling. Det ansvaret vilar på andra.
Vad är det för fasoner? Politikerna framstår som ynkryggar som skyller ifrån sig. De sprider dessutom osäkerhet. Vad är det som gäller?
TRE SPANINGAR
Ett världsminne värt namnet är Tryckfrihetsförordningen, enligt Unesco. Den blev klar 1766 och reglerar vad man har rätt att säga och sprida, det vill säga det mesta, på olika sätt. Det är FN-organet Unesco som avgör vad som är ett världsminne och detta är Sveriges åttonde. Välvalt.
Hälften av de årsrapporter som lämnats av landets kulturråd är inte offentliga i sin helhet. Det kan man tycka är fel eftersom råden är utsända av regeringen för att göra reklam för Sverige på ett antal ambassader. Men förklaringen uppges inte vara nytolkning av offentlighetsprincipen utan världsläget.
Polisen får inte förhindra brott samtidigt som de försöker sätta dit samma brottsling. Det är innebörden av flera domar. Polisen bytte knark mot socker i ett paket som en misstänkt hämtade ut på posten och tog till sin lägenhet. Han frikändes. Inget brott gick att bevisa enligt rätten.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.