Fler poliser – men ingenting blev bättre
Fler poliser, brölade politikerna i kör.
Men efter den kraftiga personaltillväxten har ingenting blivit bättre.
Brå släppte i dag en utvärdering av satsningen på 10 000 fler polisanställda.
Resultatet är nedslående, men innan jag fördjupar mig i det finns det skäl att fräscha upp våra minnen och ta oss tillbaka till en egendomlig politisk auktion som bröt ut 2016.
Detta sedan den dåvarande rikspolischefen Dan Eliasson i en radiointervju suckat att han inte hade pengar till nyanställningar.
Den borgerliga oppositionen gick i taket, det var köer av företrädare för moderater, liberaler och kristdemokrater till reportrarnas mikrofoner.
2 000 nya poliser! 3 000! 5 000!
Budgivningen stängdes av inrikesminister Anders Ygeman, då ingen orkade höja dennes utspel på 10 000 fler polisanställda.
Åtta år senare har Brå bland annat tittat på om den stora personaltillväxten och ökningen av anslaget till Polismyndigheten, 80 procent sedan 2017, har lett till ökad uppklaringsprocent av grova brott.
Det har det icke. Under åren 2019-2023 ligger siffran och skvalpar på 19.
Vissa polisregioner, som Nord och Bergslagen, ligger över snittet, medan exempelvis Stockholm hamnar under det.
Hur kan det då komma sig att siffrorna inte förbättras, trots att antalet utredare av grova brott ökat med 30 procent?
En av förklaringarna är att den värsta formen av kriminalitet har blivit vanligare. Inte minst de resursslukande gängmorden tär på kapaciteten.
En annan slutsats som Brå drar är att personaltillväxten inte varit tillräcklig och kommit för sent.
En tredje är att polisen måste organisera sig bättre, arbeta fram vettigare strukturer.
Det duger inte att kortsiktigt låna in personal från andra delar av organisationen, personal som inte alltid har den rätta kompetensen.
Inte minst lokalpolisområdena dräneras i tid och otid på poliser, vilket också får negativa konsekvenser för mängdbrotten och ordningen.
Långsiktighet är a och o. Folk ska inte bytas ut hela tiden. Arbetsmetoder måste vässas.
Dessbättre har verkligheten blivit ljusare sedan åren som studien berör.
I exempelvis Stockholm har smartare sätt att jobba lett till att uppklaringen av mord och mordförsök i gängmiljöer ökat från runt 20 procent till över 70.
(I varje fall om vi ska tro polisen, statistiskt underlag för utvecklingen har inte offentliggjorts.)
Det finns hur som helst ingen anledning att förvånas över rapportens deprimerande slutsatser.
Redan den dåvarande alliansregeringen satsade tungt på brott och straff för snart 20 år sedan. 16 000 poliser blev 20 000. Ingenting blev bättre den gången heller.
All kriminologisk forskning visar för övrigt att långvarig och uthållig polisiär lokal närvaro är viktigast, för såväl uppklaring av brott som för prevention.
Som situationen är nu slussas unga adepter nästan direkt från Polishögskolan till tjänsterum där högarna med utredningar bara växer.
Det måste bli attraktivare att arbeta på gator och torg i lokalpolisområdena.
Det här är Oisín Cantwell