Sverige befinner sig i ett farligare läge än på länge
Risken för terrordåd mot Sverige är hög.
Men att Säpo skulle höja hotnivån var allt annat än oväntat.
Säpochef Charlotte von Essen meddelade vid en presskonferens i dag att terrorhotsbedömningen på den femgradiga skalan ändras från treans ”förhöjt hot” till fyrans ”högt hot”.
Det är, förklarade hon, inget enskilt och konkret hot som har fått henne att fatta beslutet, utan en samlad bedömning av händelseutvecklingen det senaste året.
Just den omständigheten är allt annat än oviktig. Förra gången en höjning till fyra gjordes var 2015, då dåvarande Säpochefen Anders Thornberg meddelade den dramatiska nyheten att en misstänkt terrorist jagades.
”Terroristen” visade sig dock inom några dagar vara en oskyldig flykting som ovetande om uppståndelsen checkade in på Ica Boliden på Facebook. Höjdarna inom säkerhetstjänsten drog sig förläget tillbaka under mummel och inom något år sänktes bedömningen diskret till en trea igen.
Sedan dess har en hel del skett. I december 2021 startades exempelvis en kampanj på arabisktalande sociala medier-konton som innehöll påståenden att svenska myndigheter kidnappar muslimska barn.
Med bilder på gråtande femåringar som sades ha omhändertagits spreds misstro mot svenska myndigheter, demonstrationer anordnades i den muslimska världen, hot riktades mot svenska socialkontor.
Den värsta uppståndelsen lade sig, men de internationellt uppmärksammade koranbränningarna i år ska ses mot bakgrund av att misstänksamheten mot Sverige redan var tämligen stor.
Säpochefen von Essen sa i dag att Sverige gått från att vara ett ”legitimt mål” (ett olyckligt ordval, endast i terroristens ögon är det legitimt att mörda människor på svensk mark) till att vara ett prioriterat mål.
Sverige pekas kort sagt ut mycket tydligare än tidigare.
Säpo har kunna se att koranaktionerna har lett till att hoten om attentat ökat markant under året och har arbetat en hel del med att skilja arga utbrott från hot från personer som har avsikt och förmåga att genomföra ett dåd.
Och så sent som i måndags uppmanade Terrornätverket al-Qaida i sina propagandakanaler sympatisörer att visa ”obeveklig stränghet” mot Skandinavien.
Situationen blir inte mindre allvarlig av utvecklingen i världen i övrigt. Putins invasion av Ukraina, Natoprocessen, Ryssland, men även Kina och Iran, bedöms göra försök att destabilisera Sverige.
Säpochefen ser primärt att det finns risk för islamistiska terrordåd utförda av organisationer eller figurer som agerar på egen hand. Men hon påpekade även att det finns ett högerextremt hot.
Så vad betyder då dagens beslut, fattat efter samråd med Försvarets underrättelsetjänst, Must, och med Försvarets Radioanstalt?
För oss som bor i Sverige egentligen inte särskilt mycket, löd beskedet. Fortsätt lev som vanligt. Åk kollektivtrafik, skjutsa ungarna till träning, gå på bio.
Men var observant. Lyssna på vad myndigheter har att säga. Var noga med att skilja bekräftad information från obekräftad.
Säpochefen försökte under presskonferensen något tona ner situationen. Det som framförallt har föranlett den nya bedömningen är att den hotnivå som redan existerar bedöms finnas kvar under längre tid. Det måste myndigheter anpassa sig till.
I ärlighetens namn är inte beslutet sensationellt. Det var snarare en fråga om när höjningen av hotbilden skulle ske, inte om. von Essen har i intervjuer de senaste månaderna varit öppen med att det väger mellan en trea och en fyra.
Efter presskonferensen frågade jag Ahn-Za Hagström, chef för centrum för terrorhotsbedömningen, om hon anser att diverse utspel från Sverigedemokrater som Richard Jomshof och Björn Söder har bidragit till bedömningen.
Hon svarade att hon inte vill recensera den politiska debatten, men påpekade att uttalanden som väcker uppmärksamhet är en komponent i nuvarande situation. ”Ord betyder någonting”.
Vilka slutsatser finns då att dra?
– Vi ska se till att det som inte får hända inte händer, slog von Essen fast.
Någon annan inställning kan en Säpochef inte gärna ha. Men hon vet lika väl som alla andra att det inte finns några garantier.
Om inte Israel, som har världens bästa säkerhetstjänster, kan förhindra terrordåd, om inte USA, med större muskler än något annat land, kunde skydda invånarna mot nine eleven, då kan inte heller Sverige hindra allt.
Sverige har drabbats av terrorism tidigare. Sverige kommer att drabbas igen. Men det behöver inte ske i morgon, inte nästa vecka, inte i år.
Det finns ingen anledning att överdriva hotet. Men det ska inte heller underskattas.